Sida 402
344
ELEMENTARUNDERVISNINGEN I STOCKHOLM. 344
värdena i Stockholm stigit så ansenligt, att det var omöjligt att till rimligt pris bereda ett mera centralt läge för det nya läroverket. Detta fick nöja sig med ett läge, som år 1872 skulle hafva ansetts oantagligt.
Skolan hade börjat år 1876 med tre klasser, förlagda i det s. k. Stadshuset vid Södermalmstorg. Där hade hon vuxit sig fullfärdig. Sällan har väl en skola haft ett så stort behof af en ny lokal, som denna skola. Blott en omständighet behöfver nämnas. Skolans lekplan låg på ömse sidor om
järnvägen och mellan två tunnelöppningar, hvaraf den ena leder in under Södermalms bergås, den andra under Brunnsbacken ocli Bryggareämbetets hus.
Läroverkets nya hus (Boslagsgatan n:r 19) invigdes i september 1890. Det är uppfördt efter ritningar af stadens byggmästare P. E. Werming och är, liksom Norra latinläroverkets hus, ett sannskyldigt palats. Byggnaden har inga ljusgårdar, sådana som Norra latinläroverkets. Från ändarna af hufvudbyggnaden, hvilken har tre våningar jämte en jordvåning, utskjuta bakåt tvenne flyglar af samma höjd som hufvud-byggnadens. Mellan de båda ändflyglarna utskjuter en halfrund flygel, innehållande skolans bönsal eller aula, ocli är denna flygel två våningar hög.
Byggnaden innehåller 20 klassrum ocli är beräknad för 600, högst 700 lärjungar. Luftväxlingen sker genom att frisk luft införes genom kanaler, ej genom fönstrens öppnande. I hvart klassrum är luftomsättningen beräknad till 25 kubikmeter per person och timme, i bönsalen till tre gånger denna volym per timme. Både uppvärmning ocli luftväxling ske från centrala, i jordvåningen liggande värmekammare ocli skötas uteslutande därifrån; lärare och lärjungar behöfva ej tänka på dessa saker.
Hufvudfasaden är 78 m. lång, höjden 18 m., i midtelpartiet 22 m.; bönsalens utbyggnad är 15 ni. hög. Läroverkets hela tomt upptager om-
134. Ljusgård i Norra latinläroverket.
c. J. G. fot.
Källa: Project Runeberg ·