Sida 415
3(32 HÖGRE UNDERVISNINGSANSTALTER OCH SPECIALSKOLOR I STOCKHOLM.
»med det snaraste äfven andra till filosofiska fakulteterna liörande ämnen varda vid högskolan representerade». I sista rummet borde den rättsvetenskapliga fakulteten komma.
Den 4 juni 1878 beslöt också Högskoleföreningen att till stadsfullmäktige ingå med hemställan, att från stadens sida måtte åt högskolan lämnas ett årligt bidrag af 40,000 kronor från år 1879. Detta beviljades också af stadsfullmäktige, till en början för en tid af sex år, till 1884, ocli sedermera för ytterligare tio år.
Den 30 december 1878 beslöt Högskoleföreningen, att den i grundstadgarna föreskrifna Stockholms högskolas styrelse skulle träda i utöfning af sitt kall den 1 maj 1879. Till styrelsen öfverlämnades då åtskilliga fonder, hvilka vid 1879 års slut uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 932,600 kronor. För att trygga högskolans ekonomi beslöts bildande af en särskild fond, hvars ränta skulle uteslutande användas att upprätthålla och öka den allmänna fonden. Beträffande de fem särskilda professurfonderna beslöts, att räntan af ingen bland dem finge för högskolans behof användas, förrän fonden uppginge till 150,000 kronor, och att därefter en femtedel af årsräntan skulle läggas till kapitalet till dettas förkofrande.
Utom dessa tillgångar ägde högskolan vid 1879 års slut ett bibliotek, hufvudsakligen tillkommet genom gåfva från Svenska akademien ocli utgörande 13,500 band, äfvensom åtskilliga inventarier, undervisningsmateriel och instrument.
Undervisningen tog, i enlighet med Högskoleföreningens beslut, sin början den 14 oktober 1878 uti matematik, fysik, kemi ocli geologi. Föreläsningarna höllos två timmar i veckan i hvarje ämne och ägde till en början rum i slöjdskolans lokal. Följande termin tillkommo såsom läroämnen vid högskolan botanik ocli zoologi. Från denna tid och till slutet af vårterminen 1880 höllos föreläsningarna uti vetenskapsakademiens hörsal. Under läroämnet matematik inbegreps också den rationella mekaniken.
Sådan var den ringa början till högskolans verksamhet. Högskolan liade hvarken egen lokal eller egna lärare, utan undervisningen utöfvades på ett enda föreläsningsrum af personer, som endast kunde ägna en obetydlig del af sin verksamhet åt sin bisyssla vid högskolan. Det oaktadt fingo dessa föreläsningar, som i allmänhet höllos på eftermiddagarna ocli voro afgiftsfria, talrika åhörare, så att höstterminen 1878 460 och vårterminen 1879 502 personer antecknat sig på åhörarelistorna. Detta antal sjönk dock snart, då undervisningen vid högskolan ej var af populär, utan af rent vetenskaplig natur, ocli då afgifter började upptagas (1881). Då afiöniiigen till lärarne utgick med omkring 6,000 kronor årligen, så kunde högskolans hela utgiftsstat under dess första verksamhetsår (1879) inskränkas till omkring 15,000 kronor.
Högskolans egentlige ledare arid denna tid och hennes förste inspektor, justitierådet Alb. Lindhagen, sörjde med sitt outtröttliga nit och sitt utom-
Källa: Project Runeberg ·