Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 478
Originalsida 478
Originalsida 478
Originalsida 479
478–479

Sida 478

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 418

blott cle nederländska ocli de fåtaliga italienska målningarna kunde anordnas i museet, medan de franska ocli svenska dukarna upphängdes på Drottningholm, blef under årens lopp i mån af samlingarnas ökande alltmera otillräckligt. Vid riksdagen 1840 väcktes flera motioner angående nödvändigheten af ändamålsenligare förvaringsrum för statens konstsamlingar. Vid 1844—45 års riksdag begärde regeringen till en museibyggnad 750,000 kr., ocli med en rösts pluralitet beviljades anslaget. Därmed var dock frågan på långt när icke afgjord. Högst betydande ändringar i fråga om både plan, bygg-nadsplats ocli kostnadsbelopp gjordes under de följande åren. Ursprungligen hade man tänkt förlägga byggnaden till öfra delen af Kungsträdgården, men bestämde sig sedermera för den s. k. Kyrkholmen vid södra ändan af Blasieholmen. F. V. Scholanders ritningar, som lades till grund för det första förslaget, blefvo omarbetade, men vunno dock ej godkännande, utan till slut fick den tyske arkitekten F. A. Stüler i uppdrag att uppgöra ritningarna, efter hvilka byggnadsarbetet på 1850-talet tog sin början under ledning af dåvarande öfverstelöjtnanten Cl. af Kleen. Efter något öfver 12 års arbete stod museets yttre färdigt 1863, hvarefter inredningsarbetena vidtogo under uppsikt af Scholander. 1866 var museet färdigt äfven invändigt. Totalkostnaden uppgick då till i rundt tal 2,200,000 kronor, ocli liade i anledning af denna tredubbling af det ursprungliga kostnadsanslaget riksdagens offervillighet ytterligare tre gånger måst tagas i anspråk, nämligen vid riksdagarna 1856—57 (600,000 kr.), 1859—60 (380,000 kr.) samt 1862—63 (öfver 445,000 kr.). Nationalmuseum invigdes med den därstädes 1866 inrymda stora skandinaviska konstutställningen, som ägde rum samtidigt med den i Kungsträdgården anordnade skandinaviska industriutställningen.

Nationalmuseum har ett härligt och friskt läge på den flata Kyrk-udden midt emot kungl, slottets Logårdssida. Den ädla stilen påminner om den venetianska renässansens palats. Den stora rektangulära trevånings-byggnaclens dimensioner äro: längd 87 meter, bredd 57 meter, liöjd 30 meter. Byggnadens yttersida täckes af omväxlande grå och röd kalksten. Fasadens midt lifvas af en stor framspringande öppen portik af grönaktig svensk marmor. Midtpartiet ofvanför portiken prydes af 6 medaljonger med porträtt i relief af skalderna Tegnér och Wallin, vetenskapsmännen Linné ocli Berzelius samt konstnärerna Ehrenstrahl ocli Fogelberg, hvarjämte äro anbragta marmorstoder af Sveriges berömdaste bildhuggare Sergel och namn-kunnigaste arkitekt Nikodemus Tessin d. y. De stora väggnischerna inne i portiken på ömse sidor om ingången fyllas sedan 1897 af allegoriska bronsgrupper, till höger Kr. Erikssons »Konstforskning», till vänster Th. Lundbergs »Konst och slöjd». Äfven byggnadens öfriga sidor visa ett framskjutande midtparti, hvilket på östra sidan utgöres af en lialfrund absid. I det inre afdelas byggnaden genom det väldiga trapphuset i tvenne hälfter, hvardera ordnande sig kring en öppen gård. Trappan, af hvit marmor,

Källa: Project Runeberg ·