Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 510
Originalsida 510
Originalsida 510
Originalsida 511
510–511

Sida 510

MUSEER, BIBLIOTEK OCH ARKIV. 442

en död museibild; det är befolkadt med verkliga lappar, med lapphundar ocli renar, hvilka senare lia sitt tillhåll på det därintill gränsande Rengärdet ocli Renberget.

Nära nog lika primitiva som lappens kåta äro den fattige backstugu-sittarens »stenstuga», från Jämshögs socken i norra Blekinge, ocli de mera tillfälliga bostäder, som kolare uppföra åt sig till skydd under arbetet vid milan. Skansen äger tvenne till formen olika kolarkojor, den ena från Småland, den andra från Västmanland; om lifvet i skogarna vittnar för öfrigt så väl »tjärdalen», af småländsk konstruktion, som »nyingen», tvenne på hvarandra lagda furustammar, mellan hvilka eld antändes, hvarmed skogs-liuggare ocli timmerflottare hålla sig varma, då de nödgas tillbringa natten under bar himmel.

Ursprungliga äro äfven de byggnader, som möta oss på den jämtländska »fäbodvallen», en naturtrogen afbildning af anläggningarna på en jämtländsk »säter», dit boskapen drifves om sommaren ocli där osten ocli smöret tillredes. Här se vi det af groft tillyxade stockar uppförda »ståriset», där »fäbodjäntan» liar sitt nattläger, den torftäckta »mjölkbuan», där smöret kärnas, den sockertoppsformiga »köksskålen», afsedd för ostberedningen, ocli slutligen »fjöset», där kor af fjällras, getter ocli får äro inhysta. Ej långt från »fäbodvallen» träffas »slogboden», ett skjul som i Dalarna uppföres till skydd för slåtterkarlarne, då de långt från bebodda orter äro sysselsatta med slåttern på de vidsträckta myrmarkerna.

Från Dalarna finna vi på Skansen ytterligare tvenne egendomliga byggnader, nämligen »högstugan» från Mora ocli »backstugan» från Orsa. Den förra, som härstammar från Ostnors by — den är nämligen ej en afbildning, utan själfva den gamla byggnaden — är en ryggåsstuga ocli innehåller tvenne rum ocli en liten förstuga. I det större rummet ses husfadern i sin »kubbstol» sysselsatt med urmakeri, sedan gammalt bedrifvet såsom husslöjd i Mora socken; af inredningen framstå särskildt de naiva målningarna med ämnen ur bibliska historien, och framför allt de karakteristiska klädstängerna i taket, hvilkas ornering — snidade drakhufvuden, romanska bladverk, valknutar m. m. — häntyder på mycket gamla förebilder. Orsa-stugan åter är en af de små bodar, i hvilka de kvarnstenar hackas ocli sågas, som af ålder utgjort denna orts förnämsta slöjdalster.

En typ för bostadens utseende i södra Sverige finna vi i »Kyrkliult-stugan» från Blekinge. Här har den låga ryggåsstugan på hvardera sidan fått en tillbyggnad, »låga loft» ocli »höga loft», af hvilka det förra liar två, det senare, om vinden medräknas, tre våningar. Ryggåsstugan innesluter själfva boningsrummet med sin murade eldstad ocli väggfasta bänkar ocli tak ocli väggar prydda med väfda hängkläden och målade bonader; »låga loft» innehåller väfkammare, ocli af »höga loft» användes nedre botten till gästrum och den öfre till förvaringsrum för spannmål. »Biliaven» på framsidan

Källa: Project Runeberg ·