Sida 575
STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.
503
hytter, fördelade på tvenne klasser. För öfrigt finnes varmluftbad ocli s. k. ångskåp. Vattnet för inrättningens beliof pumpas upp ur Mälaren, där sugledningen mynnar 3.2 meter under medelvattenytan. Med en badtid af vid pass 4 timmar om dagen anser sig inrättningen kunna servera 140,000 bad om året.
Klara badinrättning, till en början benämnd Kungsholms badinrättning, byggdes 1884 vid Gamla Kungsholmsbrogatan i egendomen n:r 41, där den ännu är belägen. De första åren gingo inrättningens affärer dåligt; det är först sedan slutet af .1889 badanstaltens verksamhet blifvit af större betydelse, tack vare den nuvarande ledningen samt praktiska till- ocli ombyggnadsarbeten .
Anstalten liar nu 59 karbadrum med afklädningshytter, fördelade på trenne klasser ined 28 i första, 15 i andra och 1(3 i tredje. Härtill komma l:sta ocli 2:dra klassernas varmluftbad med dusch ocli bassin. Det senare badet är 2 dagar i veckan tillgängligt för kvinnor, eljest begagnas varm-luftbaden blott af män. Tillsammans anses omkring 1,500 bad kunna serveras om dagen; högst omkring 1,200 hafva hittills förekommit. Vattnet tages hufvudsakligen från stadens vattenledning.
B ad frekvensen under år 1894, det senaste för hvilket fullständiga uppgifter äro offentliggjorda, var på de fyra nu beskrifna varmbadinrättningarna:
Kl. i. Kl. ii. Kl. iii. Summa.
förmän............ 115,599 100,179 77,455 293,233
» kvinnor........ . . 35,613 47,694 35,140 118,447
151,212 147,873 112,595 411,680
Härtill komma 1,002 bad, som från inrättningarna sändts till ocli serverats i de badandes hem, samt 5,654 i de tvenne förstnämnda inrättningarna lämnade bad åt skolbarn. Ensamt af dessa siffror kan emellertid användningen af varmbad i Stockholm icke bedömas. Numera äro nämligen badrum synnerligen vanliga i modernare enskilda hus härstädes. Smärre badanstalter finnas därjämte i kaserner och skolor, vid en del verkstäder, uti idrottslokaler, arbetarebostadshus o. s. v. Bland dessa skola vi närmare afhandla
Skolbad (fig. 197, 198) \ Hedern af att först hafva infört bad i folkskolorna härstädes tillkommer Nikolai församling och förste läraren vid dess skolor S. Nilsson, på hvars initiativ ett badrum år 1891 inreddes i ett af församlingens skolhus. Badformen är ljum dusch och inrättningen synnerligen enkel. En 670 liter rymmande badkamin tjänar för vattnets uppvärmning. Därifrån fylles en 130 liters reservoar, hvars vatten fördelar sig till 10 duscli-apparater. Under dessa stå utefter väggarna lika många badbaljor, som vid badningens början ur särskilda kranar fyllas med ljumt vatten. Barnen
1 Jämför äfven sid. 327 här ofvan.
Källa: Project Runeberg ·