Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 592
Originalsida 592
Originalsida 592
Originalsida 593
592–593

Sida 592

520

STOCKHOLMS HÄLSÖ- OCH SJTJKVÅKD.

serafimerorden, hvilken orden bland annat liade till ändamål att »hafva vård om de sjuka samt besöka sjuk- ocli fattighus ocli deras bästa vårda». Häraf uppkom namnet Serafimerlasarettet.

Genom rikliga donationer och det intresse, som ägnades anstalten af stat ocli kommun, kunde lasarettet tid efter annan utvidgas, allt under det att det fortfor att verka i sin dubbla egenskap af medicinsk undervisningsanstalt ocli allmänt sjukhus. Ar 1826 liade sängantalet stigit till 140.

Efter nämnda tid liar Serafimerlasarettet genomgått tvenne genomgripande ombyggnader. Den första ägde rum åren 1829—1832 ocli medgaf

en småningom skeende utvidgning till 300 sängar. Den senare utfördes under åren 1889—1893 ocli bragte inrättningen till dess nuvarande ståndpunkt med utrymme för 400 sjuksängar l. Till ombyggnaden bidrog riksdagen med 465,400 kronor, lasarettets egna fonder med öfver 300,000, Stockholms stad med 244,600 och Stockholms län med 50,000 kronor.

Situationsplanen (fig. 206) angifver de olika byggnadernas läge, storlek, inredning ocli förbindelser. Tomten, som mäter omkring 31,000 kv.-meter, begränsas i öster af Klara sjö ocli i söder af Handtverkaregatan jämte den öppna plats, Eiraplanen kallad, som ligger mellan nämnda gata ocli Mälaren.

1 Tills vidare äro på grund af otillräckliga underhållsmedel endast 350 till begagnande upplåtna.

207. Serafimerlasarettet, utvärtespolikliraiken.

A. Rydin fot.

Källa: Project Runeberg ·