Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 1

Originalsida 684
Originalsida 684
Originalsida 684
Originalsida 685
684–685

Sida 684

590 FATTIGVÅRD OCH VÄLGÖRENHET I STOCKHOLM. 610

nämnda arbete i sådan utsträckning, att staden ansetts hafva haft förråd för 10 år i förskott. Som emellertid dessa arbeten, om arbetsbristen komme att fortfara eller antaga större dimensioner, ej kunde obegränsadt anlitas, utan nya utvägar måste sökas, tillsattes 1894 en kommitté för verkställande af utredning och afgifvande af förslag. I sitt påföljande år afgifna utlåtande lia kommitterade, under framhållande att någon »rätt till arbete» icke förefunnes, utan att kommunens åtgöranden i detta afseende vore att anse som fattigvård, i hufvudsak föreslagit dels, för att hindra nödhjälpsarbetens anordnande i oträngda fall, registrering af de arbetslösa ocli undersökning af deras förhållanden, dels, för att motverka det osunda hopandet af arbetskrafter i hufvudstaden, under det landsorten ofta lede brist på arbetare, inrättande af arbetsbyråer för anskaffande af anställning i landsorten samt spridande af underrättelser om arbetsmarknadens ställning i hufvudstaden, och dels, med öfvergifvande af kommunens hittills vedertagna bruk att själf anordna nödhjälpsarbeten, understödjande af den enskilda välgörenhetens sträfvanden i denna riktning — alltså återigen samma princip som i fråga om aflijälpande af bostadsbrist ocli härbergering af husvilla. Efter afgifvandet af kommitténs betänkande har emellertid hufvudstaden, tack vare en stegrad byggnadsverksamhet samt arbetena för 1897 års utställning, ej lidit af arbetslöshet ocli sålunda ej varit i tillfälle pröfva de af kommitterade föreslagna utvägarna.

Här torde vara rätta platsen att meddela en sammanhängande förteckning på de enskilda välgörenhetsinrättningar, hvilka kommunen ansett sig böra understödja genom kontanta bidrag. Körande anstalterna själfva hänvisas till nedanstående redogörelse. Under en följd af år hafva erhållit: härberget för husvilla män 1,400 kronor, nattasylen för kvinnor 500 kronor, härberget för tjänsteflickor 300 kronor, Stockholms stadsmissions barnhem 4,500 kronor, Malmqvistska inrättningen 3,000 kronor, magdalena- och skyddshemmet vid Stora Ersta 2,500 kronor, barn- ocli räddningshemmet vid Lilla Ersta 1,310 kronor, Elsa Borgs skydds- ocli barnhem 4,000 kronor, föreningen för värnlösa flickors skydd 400 kronor, föreningen för vård af fallandesjuka sinnesslöa barn 500 kronor, föreningens S. de C:s bespisningsanstalt för fattiga skolbarn 500 kronor, sällskapet för inrättande af småbarnsskolor i hufvudstaden 1,000 kronor, Erimurarebarnhuset 90 kronor, arbetsstugorna för barn 7,000 kronor, Lindgrenska trasskolan 7,500 kronor, samt församlingarnas arbetsföreningar (till beredande af arbetsförtjänst åt fattiga kvinnor inom hufvudstaden, hvilka sakna sysselsättning) 4,000 kronor, eller, inberäknadt ofvannämnda anslag till frälsningsarmens nattliärberge samt värme- och läsestugorna, tillhopa 46,500 kronor.

Af den nu lämnade skildringen af Stockholms fattigvård torde hafva framgått, att densamma är stadd i hastig utveckling. Detsamma.skall ännu

Källa: Project Runeberg ·