Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 114
Originalsida 114
Originalsida 114
Originalsida 115
114–115

Sida 114

84 ['byggnader för militära ändamål.

område m. m., dels till nytt kasernetablissement för detta garde. Det förstnämnda förslaget insändes redan den 4 juli 1890, ocli det senare, livars billigaste kostnadssumma uppgick till 2,075,000 kr., var färdigt den 31 december s. å. Den 9 september 1891 anmodades emellertid samme chef att låta omarbeta sistnämnda förslag och därvid tillse, att alla sådana förändringar och inskränkningar i detsamma vidtogos, som utan att förringa etablissementets militära användning kunde verka till nedsättning af kostnaderna. Ett sålunda omarbetaclt förslag inlämnades i följd häraf till kungl. maj:t den 2 februari 1892 och slutade på en kostnadssumma af 1,940,000 kr. samt omfattade, enligt bestämmelser i ett kungl, bref af den 12 februari 1886, utrymme för 38 underofficerare ocli 500 man samt 600 hästar. För etablissementets uppförande beräknades försäljningsmedlen för Lifgardets till häst n. v. kasernområde, 35,958 kvm., uppdelade på 47 tomter, hvilket efter cirka 56 kr. 70 öre per kvm. gör i rundt tal 2,038,000 kr., hvarifrån dock borde afgå dels 112,000 kr., utgörande kostnaden för gatuordnandet, dels omkr. 40,000 kr. i försäljningsomkostnader eller tillsammans 152,000 kr., hvadan endast 1,886,000 kr. skulle återstå. Såsom ytterligare tillgång antogos emellertid de 143,500 kr., som besparats vid uppförandet af fot-gardesetablissementen. Platsen för etablissementet var afsedd att blifva i ocli invid den s. k. Laboratoriehagen, hvadan förflyttning af artilleriets därvarande byggnader förutsattes. Redan den 4 februari aflämnades i enlighet med detta förslag kungl, proposition till riksdagen, som dock i skrifvelse den 19 maj förklarade sig anse, att andra byggnadsfrågor ej borde sammanblandas med kasernbyggnadsfrågan, hvarför annan plats så väl med anledning häraf, som ock af andra skäl, borde för hästgardesetablisse-ineiitet utses å kronans mark invid Ladugårdsgärdet. I öfrigt biföll riksdagen emellertid den kungl, propositionen, men ansåg därjämte, att kostnaden borde kunna nedbringas till 1,886,000 kr. eller den summa, som beräknats erhållas vid tomtförsäljningen; denna summa ställdes alltså till kungl. maj:ts förfogande; äganderätten till de blifvande gatorna öfverläts till Stockholms stad.

Med anledning af detta riksdagens beslut erhöll chefen för fortifikationen den 27 maj 1892 uppdrag att efter samråd med vederbörande generalbefälhafvare inkomma med förslag till förändrad förläggning, och den 4 januari följande år var detta förslag färdigt, hvarjämte clå äfven begärdes nya föreskrifter i afseende å utrymmet. Först den 17 mars 1894 bestämde sedan kungl, maj:t, att etablissementet skulle förläggas i enlighet med sistnämnda förslag eller å den s. k. Starrbäcks ekbacke på Norra Djurgården, och att utrymme skulle beräknas för endast 517 hästar, men i öfrigt som förut gjorts; härjämte infordrades nya ritningar ocli kostnadsförslag, men samtidigt anbefalldes äfven, att nödiga planerings- och grun dläggnings-arbeten så snart ske kunde skulle påbörjas. De nya förslagen insändes till

Källa: Project Runeberg ·