Sida 129
97 STOCKHOLMS KYRKOR.
»Kopperbärget»; därvid skulle dock »dhe runde Circkler som äre på tornedt göres livijte». Några samtidigt utförda mindre ändringar bekostades af konungen. Under 1600- och början af 1700-talen äro betydliga inredningsarbeten verkställda. 1636—1638 byggdes ett stort »Posijtif» af Philip ocli Jörgen Orgelbyggare, med biträde af Mårten Bild-snidare; Lucas Meilandt Snickare lämnade »af sitt egit Trädh» omhöljet till altartaflan. Det kostbara korskranket göts af Gerdt Meyer (1658). Burchard Precht dekorerade de för de kungliga personerna afsedda platserna; läktare med trappa uppsattes. Mellan åren 1736 ocli 1743 verkställdes den omfattande reparation, då kyrkan erhöll den mindre tillfredsställande yttre form, hvari lion nu framträder. Den höga spetsiga tornspiran måste, såsom fallfärdig, nedrifvas, ocli enär detta skedde samtidigt med en allmän panik, förorsakad genom flera åskslag i spiror, kunde den forna formen icke å nyo upptagas, utan lät man sig nöja med en enkel tornhuf af samma liufvudform, som tillämpades öfverallt vid kyrkobyggnader under denna tid. Med tornbekröningen liar dock ritnings-författaren, arkitekten Carlberg, lyckats bättre än med den öfriga delen af restaureringen. De många omgestaltningarna i det inre hafva icke förmått att betaga kyrkan bela den storartade, högtidliga prägel, som den fordom ägde. Därtill bidrager, att många af dess inredningsdelar äro verkliga praktverk. Läktarna med sin väl utförda barockorna-mentik, de ståtliga, efter Tessins ritningar utförda kungsstolarna, bestående af ledigt veckade draperier samt genier, som uppbära baldakinartade kolossala kronor, den i samma anda utförda predikstolen, det antagligen från Holland införskrifna, af Adler Salvius år 1654 skänkta dyrbara altaret med dess silfverfigurer mot ebenholtsarkitekturen, Ehren-
Stockholm. II.
64. Tyska kyrkan. Efter en etsning af R. Haglund.
65. Plan af tyska kyrkan. 1. Kungsstolen.
Källa: Project Runeberg ·