Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 168
Originalsida 168
Originalsida 168
Originalsida 169
168–169

Sida 168

134

STADENS ALLMÄNNA BYGGNADER. 134

ritning till en prydlig byggnad i tre våningar med frontispis ocli klocktorn. Men ej heller denna plan kom till verkställighet.

Emellertid liade Stockholms stad 1730 af kungl, rådet grefve Carl Bondes änka Maria Gustafva Gyllenstjerna för en summa af 220,000 daler kopparmynt inköpt det palats vid Riddarhustorget, hans fader riksskattmästaren grefve Gustaf Bonde låtit uppföra genom den berömde arkitekten Jean de la Vallée. Denna ståtliga byggnad, afbildad i Dahlbergs praktverk »Suecia antiqua et hodierna» med de på hans tid ej utförda flyglarna åt södra sidan, skulle nu inredas till rådhus, och Carlberg anmodades att afgifva förslag till nämnda flyglar. Detta rönte samma öde som de förra han utarbetat — att icke blifva antaget.

Under tiden hade likväl magistraten och stadens kollegier inflyttat i f. d. Bondeska palatset och därstädes haft sin första session den 7 februari 1731. Det gamla rådhuset begagnades därefter till samlingsrum för borgareståndet vid riksdagarna, till kämnersrätt, bokauktionskammare, uppbördskontor, corps de garde, fängelser m. m.

Den 20 december 1753 härjades det nya rådhuset af en svår brand. Då meningarna hos stadens myndigheter voro delade, huruvida byggnaden borde åter uppföras eller nytt rådhus byggas på det gamlas plats vid Stortorget och därmed förena börsbyggnad, uttalade Carlberg i infordradt utlåtande den 5 januari 1754 som sin öfvertygelse, att det skulle blifva billigare att å nyo iståndsätta rådhuset vid Riddarhustorget och att i stället för de tillämnade flyglarna uppföra börsbyggnad på södra sidan. Då emellertid vederbörande synas hafva varit mest benägna för det förstnämnda alternativet, inkom stadsarkitekten den 11 i samma månad med begärd projekt-ritning, ehuru han i sitt densamma bifogade memorial »ansåg denna rådhus-byggnad på Stortorget ganska betänklig att fastställa, sedan man har den förmån att äga ett så ansenligt rådhus både af härligare belägenhet ocli bättre inrättad byggnad, hvilken ifrån staden aldrig abalieneras bör; anhållande således på ämbetets vägnar det intet fastställas må, som är stridande emot anständig byggnad. I sådan händelse •—- tillägger han — föranlåtes jag, enligt H. K. Maj:ts ämbetet meddelte instruktion, på liög ort att anmäla.»

Äfven stadskamreraren P. Corall afgaf i samma fråga ett afstyrkande utlåtande.

Knappt ett par veckor efter det Carlberg framlagt det projekt, hvartill lian sett sig nödd och tvungen, var han färdig med förslag till nya rådhusets iståndsättande efter branden, och arbetet därmed vidtog i maj ifrågavarande år samt fortgick till slutet af december 1755, då det afslutades.

Den 10 februari 1754 hade Carlberg emellertid fått aflämna förslag och ritning till de båda södra rådhusflyglarna sådana de ännu i dag befinnas. Där skulle inredas lokaler för stadens kämnersrätt, stadsvaktens corps de garde m. fl. ändamål. Ritningen blef af konungen gillad den 11 juli 1758

Källa: Project Runeberg ·