Sida 195
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..
183
Dessa båda lius liafva bevarat hela sin yttre arkitektoniska form, sina sandstensdetaljer, ankarslutar, krön och prydnader. Af en stor mängd andra finnas efter senare ombyggnader endast ankarslutarna ocli portalerna 1 kvar i oförändradt skick, många af de senare bärande adliga vapen. En af de vackraste är portalen å n:r 78 Prästgatan (fig. 126).
Det är sålunda icke längre uteslutande den borgerliga byggnadsverksamheten vi ha att tacka för arkitektur-relikerna från 1600-talets förra hälft, utan jämväl de inflyttande adelsfamiljerna, bland hvilka drottning Kristina -»till stadens bättre bebyggande» — med frikostig hand utdelade tomter ocli
hus. Så fingo 1645 k. sekreteraren Nils Tungel ocli k. referendarien Johan Wijnblad tomter å Blasieholmen, på hvilka de omedelbart uppförde hvar sitt i tidens smak hållna lius (fig. 128). Det Tungelska huset, sedermera järnkontorets lius, bibehöll sig förträffligt till våra dagar och nedrefs 1874 till oersättlig förlust för Stockholms arkitektoniska karakter. Till samma skede hör det Torstensonska palatset, som sedermera af Sofia Albertina ombyggdes till residens åt Sveriges arfprinsar ocli af hvars ursprungliga
1 T. ex. portaler å husen n:r 44 och 64 Västerlånggatan, n:r 14, 34 och 64 Prästgatan, n:r 3 och 6 Storkyrkobrinken, n:r 5, 9 och 11 Skomakaregatan, n:r 13 Svartmangatan, n:r 11, 12, 14, 15 och 16 Köpmangatan, n:r 2 (fig. 117) och 3 Skärgårdsgatan, n:r 16 Baggensgatan, n:r 3 Pelikansgränd, n:r 20, 29 och 37 Österlånggatan, n:r 5 Stora Hoparegränd, n:r 4 Skottgränd, m. fi.
124. Stortorget n:r 22, 20, 18, 16, 14.
C. J. G. fot.
Källa: Project Runeberg ·