Sida 215
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..
183
Stockholm, ehuru ofta beröfvade sina plafonder. Två särdeles vackra finnas i huset n:r 5 Lilla Nygatan (fig. 146), ett annat i arméförvaltningens hus ocli ytterligare ett i butiken n:r 8 Lilla Nygatan. I huset n:r 21 B Stora Nygatan finnes en god plafond (af Silvius?) omgifven af fyra medaljonger i för-gylldt ramverk. Ett tak med stuckdekorationer finnes i huset n:r 29 Drottninggatan, ett annat, senare gjordt (fig. 148), i huset n:r 43 Drottninggatan, n. v. Hotel de Suède, hvarifrån plafonden, enligt uppgift utförd af Plagemann, dock nu är bortflyttad. Till eldstäder användes fortfarande öppna spisar med omfattningar af sten eller trä, en och annan gång gröna kakelugnar, s. k. Nürnbergerugnar, hvilka då — enligt uppgift af den italienske diplomaten grefve Magalotti, en uppgift som bestyrkes af kvarstående spisar ocli kakelugnar på Skokloster — placerades bredvid den öppna spisen, hvars eldrör leddes genom kakelugnen.
Under tiden närmast efter Karl XLs reduktion inskränkte sig palatsbyggandet i Stockholm till Nikodemus Tessin den yngres eget magnifika palats, det nuvarande öfverståtliållarehuset (fig. 100), hållet i den italienska smaken, hvars medel sonen 0111 möjligt behärskade ännu fullkomligare än fadern.
Pilaster- eller lisenställningarna bibehöllo dock fortfarande sin rang som artikulationsmedel å borgarehuset — det lilla vackra huset n:r 12 Trångsund (fig. 153), den forna källaren Bacchi Tempel, nu utskänkningsställe, vittnar clärom, lika väl som huset n:r 20 Svartmangatan, det forna Elirenstrahlska, hvars från gatan förnämt afskilda gård och med smide sirade inkörsport i mycket bibehållit barocktidens typiska anläggning. Till den de la Yalléeska traditionens minnesmärken få väl äfven räknas den ståtliga fasaden och präktiga gårdsfasaden till huset n:r 8 B Karduansmakaregatan. Men därjämte fann man i den dekorativa användningen af putsen nya. medel att behandla fasaderna på ett enkelt, men effektfullt sätt. De uppdelades i partier genom lisener eller rustikkedjor, hvilkas språng emellertid minskades så mycket, att de till sist endast markerades genom kontrasten mellan deras slätputs ocli den spritputs, som lifvade ytorna. Till dessa egendomligheter kommer ytterligare det i slutet af 1600-talet införda allmänna användandet af mansardtak, d. v. s. tak som äro brutna i tvenne icke parallela
145. Trätrappa i Österlånggatan n:r 14. Huset numera rifvet ocli nybyggdt.
Källa: Project Runeberg ·