Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 220
Originalsida 220
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 220

184

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183

154. Adolf Fredriks torg n:r 1.

några lius på Skeppsbron, ännu belt enkla ocli föga utvecklade. Huset n:r 23 Prästgatan, ombyggdes af E. Brovall 1744 med fasad i dekorativ puts. N:r (30 Väster-långgatan, uppfördt 17(35, liar bottenvåningen putsad med grof spritputs. Samma årtal bär liuset n:r 19 Prästgatan. N:r 17 Svartmangatan (fig. 156), uppfördt 1768 af Tyska församlingen, har en mycket enkel, men icke desto mindre delikat fasad med dekorativ spritputs ocli rusticerade lisener och släta fönster-foder samt goda portar, hvarjämte dess hörn är afrundadt, en nyhet som kanske först användes af lie!in och Palmstedt. På liknande sätt användes putsdekorationeri å husen n:r 20 och 22 Tyska brinken ocli å n:r 68 Prästgatan (fig. 152), hvars ypperliga fasad ännu liar kvar de

n:r 38 Stora Nygatan, uppfördt 1762 af J. W. Dimling för Erik Brannius, och till och med å huset n:r 12 Bla-sieliolms torg, byggdt 1771, m. fi. lius, hvilkas ursprungliga fasadritningar ännu finnas i byggnadsnämndens arkiv. Ännu begagnades äfven barockens anläggning med flyglar omkring en åt gatan öppen gård, såsom å huset n:r 2 Bredgränd. Under tiden går virtuositeten i fasadbehandling med rustik, slät- ocli spritputs, med maiisardtak och kupor mer ocli mer framåt efter förebilder i den samtida franska konsten. Så uppfördes

155. Portal, St. Nygatan n:r 22.

a. n. fot.

Källa: Project Runeberg ·