Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 225
Originalsida 225
Originalsida 224
Originalsida 225
224–225

Sida 225

STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..

183

Ännu delikatare dekorationer af samma slag finnas i Sophie Hagmans forna våning i n. v. Hotell Östergötland, hvilken iordningställdes åt nämnda dam på hertig Fredriks bekostnad med tillhjälp, som det säges, af Desprez ocli Masreliez. Dess salong och kabinett (fig. 162, 163) utvisa en utsökt kombination af snidadt och måladt dekorationsarbete i en till de antika stuckaturerna anslutande form. Matsalen var som vanligt i »pompejansk» stil med numera öfvermålade dekorativa väggmålningar. I huset n:r 3 Drottninggatan äro tvenne salonger (fig. 164) och ett kabinett (fig. 165) smyckade med panelverk efter samma idé som de gustavianska, om ock motiven undergått en förändring i riktning mot nyktrare ocli massivare former; likaså i Svenska akademiens lius n:r 18 Skeppsbron. I möbleringen af rummen märker man vid

A- fot- 161. Vestibul, Drottninggatan n:r 3.

öfvergången till 1800-talet mahognymöblernas alltmera förhärskande användning ocli däraf föranledda afvikelser från den gustavianska smaken till stelare, rakare former.

*

I dessa byggnader från slutet af 1700-talet framträder småningom liuf-vudskillnaden mellan forna århundradens husbyggnadskonst i Stockholm ocli vårt århundrades, nämligen uppgiftens olikhet. Intill 1700-talets slut byggde man väsentligen familjeboningar; från magnaten till handtverkaren hade hvarje stadsbo eget lius, som äfven om ban tillfälligtvis hyrde ut någon del däraf, dock väsentligen liade en patriarkalisk karakter. Planen till ett sådant hus (fig. 166) tarfvade naturligtvis icke samma komplicerade anordning som de i början af vårt århundrade uppträdande hyreskasernerna, men där-

Källa: Project Runeberg ·