Sida 232
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER.. 183
placerade fönstren, hvilka till följd af husets natur alla blefvo i det närmaste lika stora. Många lyckliga lösningar af det på detta sätt fattade problemet föreligga dock, t. ex. af förste intendenten A. T. Gellerstedt huset n:r 108 Drottninggatan, af bröderna Kumlien Grand Hotell, af professor Magnus Isæus Grabowska huset n:r 29 Karlavägen, Hotell W. G, Berns salong ocli Badhuset vid Stureplan (fig. i afd. XV), vid hvilka båda senare arkitekten G. Wickman medverkat. Vidare kan liit räknas Kåbergska huset n:r 33 Nybrogatan, af I. G. Clason. Till samma art af fasadlösningar höra äfven Tliules lius vid Strandvägen af Oskar Erikson, Bångska huset n:r 2 Sture-
! 171. Palmeska huset, Södra Blasieholmshamnen n:r 12.
plan (fig. 169) af A. E. Melander, huset n:r 1 Stureplan (fig. 169), Sören-senska huset n:r 11 Blasieliolms torg, det lilla öfverdådigt rikt utstyrda, venetianskt gratiösa Bolinderska linset å Blasieholmen (fig. 170) och »Palmeska» huset vid Kungsträdgården (fig. 171), alla de sistnämnda af öfverintendenten Helgo Zettervall.
Emellertid blef slöseriet med dekorativa effekter allt ymnigare ocli allt omöjligare deras konstruktiva beskaffenhet, till dess dekorationen urartade till tom grannlåt. Höjden af denna slags fasadbehandling kan anses uppnådd å den s. k. Birger Jarls Basar af E. Hægglund och å byggnaderna vid Valhallavägen (fig. 172), som digna under all tänkbar dekoration, samlad ur stilmotivens rikedom, utan afsikt att- framhålla byggnadens struktur och organism, endast för att fylla hvarje disponibel byggnadsdel med dekorationer.
Källa: Project Runeberg ·