Sida 237
STOCKHOLMS ENSKILDA BYGGNADER..
183
arkitekturen. Ett af de första i praktiken omsatta försöken i denna riktning är det Bünsowska liuset, n:r 29—33 Strandvägen (fig. 173), utfördt 1888 af professor I. Cl. Clason ocli utmärkt för sin rytmiska fönstergruppering ocli för det eleganta ocli spirituella sätt, hvarpå konstnären löst problemet att med det tillgängliga, jämförelsevis billiga materialet, kalksten och tegel, framställa ett-ädelt och stilenligt detaljarbete. Exemplet vann efterföljd, om än det i början blef nödvändigt att inskränka användningen af naturlig sten vida mer än å Bünsowska huset och sålunda att
a. r. fot. 177- Västerlånggatan n:r 7.
välja tegelstilar, att börja med de gotiska. Tegelbyggnaderna torde hafva varit synnerligen verksamma att utrota föreställningen om det naturliga materialets dyrhet ocli vänja handtverkare ocli åskådare vid ett logiskt sammanhang mellan detaljernas konstnärliga och konstruktiva bildning. Bland dem kunna nämnas Östermalms saluliall (fig. 174) af I. G. Clason, Wliitlockska huset n:r 4 Lilljans plan, ocli baptistkapellet n:r 2 Yegagatan (fig. 175) af Gustaf Lindgren, alla utförda af tegel, med listverk af cement å saluhallen och af kalksten å de öfriga byggnaderna, samt i former bearbetade ur den norditalienska gotiken. Vidare huset n:r 8 Humlegårds-gatan, huset n:r 21 Nybrogatan samt Höga-näsmagasinet vid Norra Blasieholmshamnen
178. Österlånggatan n:r 1 4
a: r. fot.
Källa: Project Runeberg ·