Sida 28
4
STOCKHOLMS SLOTT UNDER VASATIDEN.
ursprungligen snickare, hvilken under de första åren af kung Eriks tid liade i sin befallning samtlige ämbetsmännen, d. v. s. liandtverkarna, på Stockholms slott samt utöfvade tillsyn öfver byggnadsarbetena där ocli på Svartsjö till sin död 1565. De omfattande målnings- och förgyllningsarbetena utföras af Urban Målare, som nämnes redan 1527 och senare från 1541 biträddes af svensken Anders Larsson (Anders Målare).
Den ur konstnärlig synpunkt mera betydande verksamheten vidtager dock först under konung Johan III:s tid, ocli det var under hans regering (1568—92) som slottet efter hand antog en nyare ocli mera praktfull gestalt. Arbetet leddes till en början af den nyssnämnde Anders Larsson, en väl-betrodd ocli mångkunnig man, som en tid varit sysselsatt i Reval, men efter Mäster Jörens död fått att göra med slottsbygget i Stockholm. Här kvarstår lian till 1576. Han efterträddes då af belgaren Willem Boy. Denne, som inkom till Sverige redan 1558, var bördig från Malmes och tillhörde både genom härkomst ocli uppfostran den flamska konstnärsskolan, som då mottagit lifligt intryck af den italienska renässansen. I början använd som konterfej are, d. v. s. porträttmålare, utför han sedan som bildhuggare konung Gustaf Vasas graf för Upsala domkyrka m. fl. arbeten ocli blir efter 1576 den egentlige byggmästaren på Stockholms slott. Man får dock ej förbise, att den byggnadsifrige konungen själf ofta gripit in både som förslagsställare med egenhändiga ritningar och som kritiker af byggmästarens planer.
Det är äfven nu under de första åren hufvudsakligen fråga om inrednings- ocli dekoreringsarbeten i de rum å södra ocli västra sidan af Smedjegården som bebos af det kungliga paret. Härefter företagas de stora om-och tillbyggnaderna af östra längan i yttre borggården, af tornet Tre Kronor samt af norra längan med slottskyrkan. Tegelytorna putsas ocli hvitlimmas, taken beläggas med koppar eller rödmålad järnplåt, prydnadsrösten ocli portaler uppsättas, tak, gångar och trappor ordnas, och slottet erhåller en rikare och mera renässansmässig karakter.
Det »gamla slottet», byggnadens sydvästra, närmast »Bykyrkan» belägna del, utgjorde ursprungligen en själfständig anläggning ocli bildade med sina fyra längor en tämligen regelbunden kvadrat, som omslöt den »lilla, borggården», med tornet »Tre Kronor». Från kvadratens sydöstra hörn framsprang ett starkt, fyrkantigt torn, den s. k. östra (egentligen södra) fyrkanten, senare inbyggd i yngre gemak. Utåt markerades det clock fortfarande som torn genom en särskild takresning, Gustaf Vasas »kopparkarnap» (?), ocli skiljer sig å grundplanen f. ö. genom sina tjockare murar, ursprungligen yttermurar, från de yngre omgifningarna. Slottskvadratens västra sida utgjordes af det gamla adelhuset, d. v. s. hufvudbyggnaden, en rektangulär trevåningslänga af den vanliga medeltidstypen med en källarvåning, en mellanbotten indelad i flera lägenheter samt en öfre botten upptagen af ett enda stort rum: den sedermera s. k. rikssalen». Ett till marken gående karnap sprang' från dess
Källa: Project Runeberg ·