Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 301
Originalsida 301
Originalsida 300
Originalsida 301
300–301

Sida 301

249 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.

Det enda mera betydande arbete för gators planering, som näst efter det förenämnda blifvit verkställdt, torde vara genomsprängningen af Tysk-bagarebergen i Nybrogatans förlängning, hvilken utfördes åren 1861—67. Denna reglering, som först i en senare tid fått någon betydelse för trafiken, utfördes af ett för ändamålet bildadt bolag, i tanke att den utsprängda stenen skulle, genom att försäljas eller bearbetas för byggnadsändamål, till stor del betäcka omkostnaden för utsprängningen, hvilken utfördes med den då nyligen uppfunna nitroglycerinen. Det utsprängda schaktet, med 14,5 meters bottenbredd och ända till 14 meter höga väggar, fick namnet

218. Karl XV:s port, norr ut från Östermalmsgatan.

Karl XY:s port, och öfverlämnades år 1867 till staden på vissa villkor. Trafikleden, hvilken sedermera utvidgats till 18 meter samt undergått en ytterligare sänkning, är nu till stor del bebyggd (se fig. 218).

Yid bestämmandet af profilerna å det nya nät af gator, som erhölls genom senast (1876—80) fastställda stadsplan, hade man i afseende på kostnaden för höjdernas afschaktande att utgå från följande gynnsamma förhållanden.

Det nya sprängämnet dynamit liade i väsentlig grad nedbringat kostnaden för bergsprängning. Stora massor af utsprängd sten samt bort-scliaktad jord kunde påräkna utrymme i de nya gator, som i betydliga längder skulle utfyllas längs stränderna, hvarförutom ganska vidsträckta och

C. J. G. fot.

Källa: Project Runeberg ·