Sida 304
252 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
fartsväg till den inre, bakom bergshöjden liggande delen af östra Södermalm samt en uppfartsväg till det liögt belägna området vid Katarina kyrka. Förslaget föranledde icke något beslut, men gaf anledning till fem andra, som af-gåfvos i samma syfte, ocli frågan, som under flera år synnerligen lifligt debatterades så väl inom nämnder som stadsfullmäktige, fick slutligen år 1890 sin lösning. Det sålunda antagna förslaget, hvars utförande beräknats att kosta 1,705,000 kronor ocli som till sina hufvudgrunder är tämligen likt det år
1883 framlagda, angifves af fig. 220. Huru de trafikleder se ut, som skola ersättas med de efter denna regleringsplan beslutade, inhämtas af fig. 221 och 222.
En annan stadsdel, som med hänsyn till nöjaktiga gatuprofiler endast med svårighet kunnat förenas med stadens äldre delar, är det nordvästra Norrmalm, hvars höjdplatå afslutas inåt staden med brant stupande lutningar. Att till denna trakt, eller egentligen den del däraf, som är belägen norr om Ivammakare-gatan samt öster om Sigtunagatan — hvilken från att hafva ägt några hundratal invånare, genom nybyggnaders uppförande åren 1881—91 ökat sin folkmängd till omkring 20,000 — bereda bekväma uppfartsvägar, framstod alltmer som ett oafvisligt behof. Utgångspunkten för dessa vägar, Norra Bantorget, var oomtvistlig, men sättet för torgets förening med de ofvanför belägna Upplands-, Yästmanna- och Dalagatorna gaf anledning till skilda meningar. Emedan de förenade trafiklederna skulle passera ett kvarter, som ägdes af Stora Barnhuset och där staten uppfört två fängelsebyggnader, måste vid förslagens uppgörande aftal träffas äfven med så väl barnhusdirektionen som fångvårdsstyrelsen. Det förslag, som af stadsfullmäktige antogs år
221. Stora Glasbruksgatan, sedd från Brunnsbacken.
c. J. G. fot.
Källa: Project Runeberg ·