Sida 336
276 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
grund häraf som af ogynnsamma terrängförhållanden denna metod endast i vissa undantagsfall kunde komma i fråga att tillämpas i Stockholm.1
Alla för gatu- och trumbyggnader erforderliga körslor verkställas genom entreprenörer. Från och med år 1875 liar för dessa körslor, som årligen kunna uppgå till 200,000 kr. ocli däröfver, betalning skett efter väglängd i enlighet med å byggnadskontoret uppgjorda prisskalor. De personer, som vilja inlämna anbud å körslorna för arbeten inom en viss trakt, äga att därvid endast uppgifva numret på den prisskala de önska tillämpad. Uppmätningen af väglängderna sker fort och bekvämt på en karta medelst ett särskildt instrument, bestående af en i ett handtag löpande trissa, som genom utväxling står i förbindelse med ett enkelt räkneverk (se fig. 238). Metoden för detta sätt att infordra anbud å körslor samt dess tillämpning i alla detaljer har visat sig synnerligen fördelaktig, icke minst därför, att den vunnit spekulanters förtroende samt framkallat en konkurrens, som dessförinnan knappast var möjlig.
Vattning å gatorna har hittills inskränkt sig till de makadamiserade körbanorna. Den tog sin början 1877, då 2 vattenvagnar inköptes, sedermera har antalet af dessa redskap småningom ökats och uppgår för närvarande till 29. De först anskaffade vagnarna voro af utländsk tillverkning, ägande en rymd af 900 till 1,600 liter samt försedda med ett perforeradt rör i bakstammen för vattnets spridande. De senast inköpta (fig. 240, 241) äro af svenskt fabrikat, rymma 2,000 liter och äro, efter utländsk modell, försedda med turbinanordning för vattenspridningen. Som denna konstruktion visat sig fördelaktigare, hafva samtliga vagnar ändrats i detta afseende. Vattning med slang förekommer endast å saluplatser och planteringar.
Körtrafikens storlek å våra gator har först under de senare åren blifvit antecknad, och detta endast under några dagar i november eller december. Räkningen har fortgått från kl. 7 f. m. till 8 e. m. och afsett så väl vanliga åkdon som omnibussar och spårvagnar. Resultaten af dessa anteckningar finnas i kommunalberättelsen; men några af de mest karakteristiska torde liär böra angifvas i afrundade medeltal. Under observationsdagarna i början af november år 1892 passerades stadens tullar af följande antal åkdon: Norrtull 875, Skans- 860, Roslags- 753, Danviks- 619, Horns- 469 och Kungs-liolmstull 421. Den starkaste trafiken hade naturligtvis broarna att framvisa, och detta i följande ordning: Slussbroarna tillsammans 5,296; Norrbro 5,248; Vasabron 3,060; Nya Kungsholmsbrön 2,344; Kungsbron 2,226 ocli Riddarholmsbron 2,173. Huru trafiken växlar under dagens lopp inhämtas af motstående diagram, upprättadt efter de i nov. 1895 gjorda observationerna.
1 Se vidare Ber.-utskis uti. för år 1893, Bih. n:r 38.
Källa: Project Runeberg ·