Sida 352
286
STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.
icke så nödvändigt som för femton år tillbaka, men kan ingalunda anses obehöflig!
Allmänna parker och planteringar.
Ända intill början af vårt århundrade funnos inom stadens område icke några offentliga parker eller planteringar, om icke hit skola hänföras
kyrkogårdarna, hvilka ända intill senaste tid varit omgärdade med murar. De förnämsta planteringar eller promenadplatser, som vi nu äga, nämligen Kungsträdgården och Humlegården, förskrifva sig visserligen från gamla tider, men de äro båda statsegendom ocli hafva först i en senare period upplåtits för allmänheten.
Kungsträdgården, som räknar sin tillvaro från midten af 1400-talet, har sedan dess ocli på vidt skilda tider undergått många förändringar, men blef omkring 1820 efter borttagandet af den trädgården omgifvande muren (undantagandes vid norra sidan, där muren jämte vidstående växthus bibehölls in på 1850-talet) förvandlad till en allmän plats, som ställdes under kungl, öfverintenclentsämbetets vård ocli uppsikt. Från och med år 1875 liar staden åtagit sig vården ocli uppbär härför i årlig ersättning 5,000 kronor.
Humlegården, som från början varit afsedd för odling af nyttiga växter, blef omkring 1640 förvandlad till en lustgård för hofvet, men blef sedermera å nyo använd i praktiskt syfte. Den blef nämligen dels utarrenderad och dels upplåten till boställsjord, hvarvid dock från ocli med år 1820
247. Humlegården.
Källa: Project Runeberg ·