Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 360
Originalsida 360
Originalsida 360
Originalsida 361
360–361

Sida 360

290 STOCKHOLMS GATOR, AFLOPPSTRTJMMOR OCH PLANTERINGAR.

bergshöjderna, som erbjödo den renaste luften och den friaste utsikten, skulle företrädesvis komma att härtill utses. Det kunde för öfrigt icke gärna ifrågasättas att genomskära alla dessa höjder med trafikleder eller afjämna dem för bebyggande, emedan staden därigenom skulle hafva förlorat en god del af sitt ursprungliga tilltalande utseende. Den enda höjd af nämnvärd betydelse, som blifvit behandlad på sistnämnda sätt, är Tysk-bagarebergen.

Parkernas fördelning å den nya stadsplanen (se kartan pl. 21) blef alltså beroende på terrängförhållandena, ocli följden var, att det starkt kuperade och bergiga Södermalm blef i detta hänseende rikligast utrustadt.

För att skapa planteringar af dessa berg, som, med undantag af Stadshagen å Kungsholmen, sakna all vegetation, erfordras emellertid betydliga kvantiteter jord. Medan ännu soporna samlades i upplag inom stadens område, blefvo under flera vintrar de af dessa platser, som man först önskade ordna, upplåtna till afstjälpningsställen för dylikt afskräde, som därefter utbredt förvandlats till lämpligt underlag för en matjordsbeklädnad. På en plats belägen invid sjöstranden, nämligen Långholmens norciostra sluttning, nar jlö

Källa: Project Runeberg ·