Sida 437
XXX.
STOCKHOLMS BELYSNINGSVERK
AF
AD. AHLSELL.
Den offentliga belysningen i hufvudstaden liar instundande oktober månad fortgått i 200 år. De första åtgärder, som vidtogos för en ordnad lyshållning af stadens gator, förskrifva sig nämligen från den 25 oktober 1697, då kungl. maj: t gaf öfverståthållaren till känna, att på Riddarholmen 1(3 lanternor skulle uppsättas på angifna privata hus och att därjämte statens byggnader därstädes ocli Riddarholmsbron komme att förses ined erforderligt antal sådana.
Femtio år senare sammanträdde stadens husägare till rådplägning om en allmän inrättning af lysande lyktor på husen i Stockholm, och den första kungliga förordningen om allmän gatulyshållning utfärdades två år därefter, den 12 januari 1749. Enligt denna förordning ålåg lysliålliiings-skyldigheten husägarne, hvilka liade att på utprickade ställen hålla lampor ocli lyktor samt besörja deras skötsel, tändning och släckning. Lysliåll-ningstiden bestämdes i början af magistraten, sedermera af öfverståthållaren. Ännu i midten af 1820-talet var emellertid gatubelysningen i sådant skick, att öfverståthållareämbetet fann skäl bestämma vite för den, som efter klockan 11 på aftonen vistades utomhus, utan att medföra lysande handlykta, ocli likväl funnos då i staden ocli på malmarna sammanlagdt ungefär 3,500 gatulyktor.
Yid sistnämnda tid väcktes det första förslaget om anläggande af ett gasverk i hufvudstaden. Ett engelskt gaskompani, The Imperial Continental Gas Association, som sedermera anlade bl. a. Köpenhamns ocli Berlins gasverk, erbjöd sig nämligen då att anlägga ett sådant i Stockholm ocli att för den kostnad oljebelysningen betingade lyshålla staden med samma antal gatulyktor för gas. Kompaniets, såsom det tyckes, för staden ganska förmånliga anbud blef emellertid icke antaget; dels kunde icke fastighetsägarne
Stockholm. II. 23
Källa: Project Runeberg ·