Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 73
Originalsida 73
Originalsida 72
Originalsida 73
72–73

Sida 73

STATENS BYGGNADER I STOCKHOLM.

45

Byggnader för ämbetsverk och statsinstitutioner.

Flertalet af de till statens ämbetslokaler upplåtna husen äro i arkitektoniskt hänseende föga beaktansvärda. I äldre tider, då förhållandena voro jämförelsevis små ocli expeditionerna i följd däraf på långt när icke så omfattande som nu, erfordrades endast anspråkslösa lokaler, hvilka i den mån göromålen växte och personalen ökades, utvidgats än genom på- eller tillbyggnader af enklaste beskaffenhet, än genom inköp och inredning af angränsande lius. Ämbetsverkens utveckling har i de flesta fall försiggått

med den hastighet, att vederbörande måst till livad pris som helst draga försorg om att lokalutrymmet tillökades utan afseende på stadens prydande. Där lielt och hållet nya behof framträdt ocli särskilda byggnader för dem erfordrats, hafva, så vidt möjligt, de moderna anspråken på inredning ocli arkitektur uppmärksammats. Sålunda äro inom en mansålder monumentala byggnader uppförda för offentliga samlingar, för järnvägar, telegraf, tekniska läroverk, vetenskapliga anstalter m. m. Med undantag af Nationalmuseum, där lokalernas ändamål gaf anledning till ocli gifvetvis påkallade användning af dyrbarare material ocli en rikare ornering, bära de af staten bekostade byggnaderna tydliga tecken till, att vid anslagens beviljande förutsatts tillgodoseende af de praktiska fordringarna utan nämnvärda uppoffringar för de estetiska. Den tilltagande lyxen inom privatarkitekturen, den rådande

24. Nya hofstallet.

F. G. Klemming fot.

Källa: Project Runeberg ·