Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 2

Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 76

48

STATENS BYGGNADER I STOCKHOLM. 48

Nationalmuseum. De svenska konstsamlingarna, grundade af svenska regenter, förvarades till en början i kungl slottet. Svårigheten att hålla dem tillgängliga för en större allmänhet nödvändiggjorde uppförande af en särskild byggnad — vårt, före sin tillkomst och under byggnadstiden, enskildt ocli offentligt, mycket omtvistade Nationalmuseum. Att uppgörandet af ritningarna öfverlämnades åt en utländing, den tyske arkitekten Stüler, som då var sysselsatt med tillbyggnad af Berlins museum, jämte kostnads-förslagets öfverskridande med betydliga belopp, liade sin stora andel i de omilda omdömen, som, i synnerhet under byggnadstiden, fälldes om detta

för svenska förhållanden storartade byggnadsföretag. Natio-nalmuseum har emellertid nu blifvit oss kärt. Klagomålen öfver dess arkitektur och inredning finna vi oberättigade, ocli i stället glädja vi oss åt dess många verkliga förtjänster. Yi äro arkitekten tack skyldiga för det vackra trapparrangementet, de ljusa, luftiga lokalerna och en aldrig svikande nobless i detaljbehandlingen. Den lifliga tillströmningen af personer ur alla klasser, särdeles under söndagarna, lämnar ett lika vackert som rättvist erkännande åt mu-seiinstitutionen, men utan tvifvel hafva lokalerna i ocli för sig utgjort en dragningskraft ocli bidragit att väcka allmänhetens intresse för samlingarna. A väggfälten i den nedre stora vestibulen befinna sig de af Carl Larsson al fresco målade episoderna inden svenska konstens historia.

Museet öppnades för allmänheten med en år 1866 i de nya lokalerna anordnad skandinavisk konstutställning.

Telcnislca Högskolan. Med den efter professor Scholanders ritningar vid Kungsbackens öfre del år 1863 fullbordade byggnaden för dåvarande Teknologiska institutet, nu benämndt Tekniska högskolan, skapades en därefter för skolhus ofta tillämpad, men ännu oöfverträffad typ. Den väl afvägda fördelningen mellan murytorna ocli de talrika fönsteröppningarna samt det allvar och lugn, hvaraf det hela präglas, äro egenskaper, hvilka

27. Statistiska Centralbyrån.

C. J. Gimberg fot.

Källa: Project Runeberg ·