Sida 137
Planscher och Kartor
XXXVII.
JÄRNVÄGAR
af
HARALD LEMKE.
Stockholms städs järnvägshistoria kan sägas börja samtidigt med statsbanornas. Då nämligen järnvägsbyggnadsfrågan vid 1853—54 års riksdag såsom en statsangelägenhet upptogs till öfverläggning; då därvid de första 6 millionerna rdr beviljades för en från Göteborg genom Västergötland ocli Nerike gående stambana äfvensom 1 '/2 million till en dylik bana från Malmö; ja, från ocli med den 30 april 1855, då första spadtaget togs å våra stambanor (viel Skafveryd några kilometer väster om Alingsås), var hufvudstaden målet, till hvilket så väl den västra som den södra stambanan syftade. Den år 1856 tillsatta s. k. järnvägsundersöknings-kommittén uttalade också i sitt samma år afgifna utlåtande, att en af de första fordringar, som borde ställas å de blifvande stambanorna, vore att de skulle lätta och befordra förbindelsen mellan hufvudstaden ocli rikets förnämsta gräns- ocli stapelorter». I detta utlåtande benämndes för första gången våra stambanor efter väderstreck i förhållande till Stockholm: västra, södra, norra o. s. v., benämningar hvilka än i dag användas, ehuru vissa af dessa stambanor i sina riktningar mot hufvudstaden sedermera fått lielt andra lägen, än den nämnda kommittén tänkte sig.
Den man, hvars åsikter ocli åtgöranden äro oskiljaktigt förenade med statsbanebyggandet under stambanornas första skede, är öfverste Nils Ericson, hvilkens stod numera pryder parken vid Stockholms centralstation. Han, åt hvilken kungl. maj: t redan förut anförtrott högsta ledningen af stambanebyggandet, var i åtskilliga punkter af olika mening med kommittén och påvisade i ett ingifvet betänkande först ocli främst, att det till en början vore nödvändigt att utföra de linier, som på den kortaste ocli i öfrigt bästa vägen kunde förena Malmö, Göteborg, Norge och de närmaste norra provinserna med hufvudstaden, samt att detta borde ske i en ordning, som bestämdes
Källa: Project Runeberg ·