Sida 179
Planscher och Kartor
14() % DEN LOKALA SAMFÄRDSELN.
afstånd, hvilka det alltid vore önskligt att snabbt och bekvämt kunna öfvervinna, men terrängen var föga inbjudande, och de svårigheter den lade i vägen ansågos icke kunna aflägsnas utan alltför dryga kostnader. Efter hand ändrades likväl den allmänna meningen, ocli allt flere röster höjdes för tillgodogörandet af en nyhet, hvars betydelse för lokaltrafiken inom kort skulle framträda på ett så afgörande sätt.
Det första försöket gjordes i början af 1870, då tvenne enskilda personer begärde tillstånd att anlägga spårvägar å fyra särskilda linier, men företaget uppgafs, då koncession icke kunde erhållas å spårs nedläggande i Drottninggatan. Frågan stod emellertid på dagordningen, och särskilda förhållanden kommo till hjälp. Den bostadsbrist, som vid nämnda tid rådde i hufvudstaden, hade antagit en synnerligen hotande karakter, ocli man ansåg allmänt, att den ej stode att afhjälpa, med mindre än att byggnadsverksamheten eggades till nya företag i stadens utkanter. Ett villkor härför var likväl lättare kommunikationer till dessa trakter, ocli här tycktes spårvägar komma på sin rätta plats. Man saknade emellertid all erfarenhet om, liuru pass väl spårvägstrafiken stode tillsammans med den öfriga samfärdseln samt huruvida klimat- ocli terrängförhållanden gåfve någon utsikt för dess bestånd.
För att åstadkomma en utredning härutinnan uppdrog öfverståthållaren den 30 september 1875 åt en kommitté af sakkunnige män att utarbeta en fullständig plan för. spårvägars anläggande i hufvudstaden. Denna kommitté afgaf sitt betänkande redan i januari 1876 ocli hemställde däri, att man med hänsyn till den olämpliga terrängen å Södermalm skulle tills vidare afstå från tanken att anlägga spårvägar i denna stadsdel, hvaremot i fråga 0111 Staden inom broarna ocli Norrmalm kommitterade föreslogo flere linier i två särskilda system, det primära, som genast skulle utföras i de reglerade och mera bebyggda stadsdelarna jämte Djurgården, samt det sekundära, som skulle genomföras så småningom ocli omfatta de yttre, mindre bebyggda stadsdelarna med deras närmaste omgifningar.
De upplysningar, som genom kommittébetänkandet i öfrigt vunnos, voro af så gynnsam art, att inbjudning strax utfärdades till bildande af ett aktiebolag för att sätta planen i verket, ocli det dröjde icke längre än till den 12 april 1876, förrän kungl, maj:t kunde fastställa ordning för Stockholms nya spårvägsaJctiebolag, så kalladt, emedan förut (1872) konstituerats ett Stockholms spårvägsaktiebolag, hvilket likväl aldrig trädde i verksamhet. Det nya bolagets aktiekapital skulle utgöra minst lji million ocli högst 2 millioner kronor, ocli då den förra summan snart var öfvertecknad, erhöll bolaget den 10 juli 1876 stadsfullmäktiges tillstånd att anlägga spårvägar i Stockholm, hvilket vann laga kraft genom kungl. maj:ts stadfästelse den 30 därpå följande december ocli utvidgades genom särskild nådig resolution den 25 juni 1877 på Djurgårdens upplåtande för samma trafik.
Anläggningarna afsågo till en början:
Källa: Project Runeberg ·