Sida 303
Planscher och Kartor
FÖRLUSTELSER M. M.
273
Bollhusets hufvudsida liade en längd af blott 100 fot, och byggnadens bredd var endast 40 fot samt höjden 28. Det nya operahusets fasad åt Gustaf Adolfs torg mätte år 1782 i längd 210 fot; bredden var 150 och höjden 57 fot. Arkitekturen var ren och ädel, om ock något spak, kan man säga, men jämte det af prinsessan Sofia Albertina efter E. Palmstedts ritning och i öfverensstämmelse med operahuset sedan ombyggda gamla Torstensonska palatset på andra sidan torget bildade det ett helt af ganska god verkan.
Sådant detta operahus visade sig i sitt yttre vid fullbordandet 1782 förblef det hufvudsakligen i öfver hundra år, ända till dess det i sin ordning fick vika för en nyare byggnad. Den enda förändringen i det yttre var att under åren 1846—49 gjordes en tillbyggnad å husets östra sida för att bereda större utrymme åt åtskilliga nödvändiga lokaler. Det inre var däremot under den tiden underkastadt många förändringar.
Då operahuset den 30 september 1782 invigdes, hade teatersalongen fyra logerader, af hvilka de tre öfre utgjordes af 19 loger hvardera, men första raden af blott 12 för allmänheten och den stora kungliga logen, som upptog större delen af fonden. Logerna uppburos ocli skildes af konsoler och första raden hvilade på sex pilastrar. Nederst fanns den stora liofiogen, tre bänkrader amfiteater ocli stående parterr, med beräknadt utrymme för tre hundra personer, samt den s. k. »parterre noble».
Scenen var 80 fot lång från rampen till yttersta fonden samt 36 fot bred vid avantscenen. Dess byggmästare var maskinisten, direktör Johan Sclief, hvilken också sedan uppgjorde planen till Dramatiska teatern i Arsenalen.
Då den nya teatern invigdes, gafs operan »Coro ocli Alonzo» med text af G. G. Adlerbeth och musik af J. G. Naumann, som af Gustaf III in-förskrifvits hit endast för att komponera musikverk för den svenska operainrättningen ocli leda dessas inöfning. Balletten var uppsatt af L. Gallodier, en fransk ballettmästare, som inkallats hit med den franska trupp, hvilken 1753 ankom till Stockholm.
*
Ett par och trettio år därefter vidtogos stora förändringar i operasalongen. En femte rad tillbyggdes. Stående parterr förvandlades till större delen till sittande. En liten del, närmast orkestern, förblef dock stående ända till 1832. Öfversta delen af gamla stående parterr ändrades till amfiteater. Yid olika tillfällen gjordes nya ändringar i salongen och än funnos öfre ocli nedre amfiteater, än amfiteater och parkett, än öfre ocli nedre parkett. Logeradernas inredning undergick också förändringar. Kungliga logen inskränktes, liofiogen borttogs, ocli redan 1815 hade de åskådarbänkar, som stodo på scenen under första radens avantscener eller
Stockholm. III. 18
Källa: Project Runeberg ·