Sida 311
Planscher och Kartor
FÖRLUSTELSER M. M.
281
än eljest för anskaffande af ett mera tidsenligt teaterhus, afsedt för så väl den lyriska scenen som talscenen, och därigenom blifva af synnerlig betydelse för teaterfrågans lyckliga lösning» — så skulle kommittén undersöka och utreda jämväl frågan om teatertomtens användande ocli anskaffande af nytt teaterhus.
Kommittén gick då i författning om anskaffande af ritningar och planer öfver några af de på senare tiden i större städer uppförda nya teatrar samt förfrågade sig hos kungl, teaterdirektionen huruvida, i händelse Stora teaterns tomt toges i anspråk för annat ändamål, Nya teatern kunde i då varande skick eller med tillbyggnader och ändringar på tillfredsställande sätt ersätta Stora teatern för uppförande af operor, balletter ocli större skådespel eller åtminstone, till dess ny teater hunnit uppföras, provisoriskt i oförändradt skick för ändamålet användas.
Teaterdirektionens svar var, med anförande af åtskilliga siffror, af den beskaffenhet, att kommittén ansåg sig böra öfvergifva all tanke på att utbyta Stora teatern mot den Nya, af E. Stjernström uppförda ocli 1875 invigda skådeplatsen på Blasieholmens norra del. Skulle ny tomt för kungl. Stora teatern beredas, ansåg kommittén Artilleriplanen vara den enda tillgängliga plats som kunde komma i fråga. Men då ej heller denna kunde i centralt låge täfla med den gamla tomten, saknade kommittén anledning att föreslå teaterns flyttande därifrån.
Något borde dock göras för af hjälpandet af de olägenheter, som vidlådde Stora teaterns byggnad. Salongen, som rymde endast omkring 980 åskådare, vore alltför liten för att bereda all önskvärd inkomst. Scenen hade ej tillräcklig höjd för att medgifva fondernas uppliissning utan vikiling eller rullning, ocli det föråldrade maskineriet kräfde en annars onödigt stor arbetsstyrka, hvarigenom dagkostnaderna ökades. De få utgångarna och trånga dörrarna ocli gångarna voro vådliga för åskådarnes och scenpersonalens säkerhet. Luftväxlingen vore dålig. Askådareplatserna ledo af många olägenheter. En foyer för allmänheten saknades.
Det hade varit för att afhjälpa dessa ölägenheter som professor M. Isæus under medverkan af teaterns maskinmästare P. F. Lindström redan år 1881 liade uppgjort ett förslag, som gick ut på att med bibehållande af gamla fasaden åt Gustaf Adolfs torg och med användande af hela operatomten fullständigt ombygga teatern med iakttagande af allt som kunde fordras för ett tidsenligt operahus. Det väl genomtänkta ocli, ehuru det icke förverkligade en monumental teater i modern mening, storslaget anlagda förslaget ledde ej till något resultat. Det ansågs för dyrbart.
Tre år därefter uppgjorde öfverintendenten H. Zettervall ett förslag till utvidgning ocli ändring af teaterlokalen, men ej heller detta förslag ledde till vidare åtgärd.
Emellertid skulle med juni 1887 den tid utgå, för hvilken de kungl, teatrarnas verksamhet blifvit genom enskildas bidrag betryggad. Kungl.
Källa: Project Runeberg ·