Sida 342
Planscher och Kartor
306
STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.
företrädesvis dit hän visadt i fråga om varubyte och samfärdsel; man kan i fråga om en sjöstad tala om dess »uppland» och därmed utmärka en landsdel, som öfver staden i fråga utför sina produkter i världsmarknaden, och slutligen kan man i många fall urskilja ett område, hvaraf en stadsbefolkning är beroende för tillförseln af lifsmedel, hvarifrån den så att säga hämtar sitt dagliga bröd. Att vi här måste afstå från att betrakta Stockholms omgifningar från dessa synpunkter är emellertid uppenbart; vi skulle därigenom ledas in på frågor om Stockholms handels- och samfärdsförliållanden, som redan i andra afdelningar af detta verk äro behandlade, och vi skulle se oss försatta i än större bryderi för ämnets begränsning, bland annat af det skäl att nutidens utvecklade kommunikationer verka därhän, att gränserna i här ifrågavarande hänseenden snart sagdt dagligen flyttas längre tillbaka.
Att helt enkelt geometriskt bestämma Stockholms omgifningar, att placera en passare på stadens centrum ocli uppdraga en cirkel med exempelvis en mils radie, vore måhända det enklaste sättet att lösa problemet, men skulle också leda till den största godtyckligheten.
Det återstår oss då ej annat än att återgå till det allmänna språkbruket och söka tillse, huruvida ej detsamma ger någon ledning för ämnets, begränsning. Yi torde då ej misstaga oss om vi antaga, att när stadens invånare tala om »omgifningarna», de därmed förstå den del af den närliggande landsbygden, till hvilken de lätt och snabbt kunna förflytta sig och från hvilken de lika hastigt åter kunna uppnå sina liem inom stadens-hank ocli stör. De flesta torde omedvetet inom »omgifningarna» förlägga de orter, till hvilka de kunna företaga en utflykt utan att behöfva tillbringa natten borta. Man »reser» ej till Djurgården, knappast till Lidingön eller Yaxholm, man »far»; ocli säkert är, att man kan »fara uU äfven till så pass aflägsna platser som Furusund, Sandhamn och Dalarö, och att när detta uttryck begagnas, därmed i allmänhet förknippas föreställningen om en bortavaro af mycket kort varaktighet. Yi ledas häraf till den föreställningen, att om öfver hufvud en definition skall kunna gifvas åt det geografiska begreppet »Stockholms omgifningar», så måste vi lägga kommunikationsförhållandena till grund. Yi vilja närmare bestämma det så: med Stockholms omgifningar förstås det område, inom hvilket man medelst nutidens kommunikationer — järnväg, ångbåt och måhända äfven velociped kan färdas fram ocli tillbaka på dagen, utan att på enkel resa behöfva använda mer än ett par timmar. Dock är härvid att märka, att vi ej få räkna staden som utgångspunkt, utan i stället måste gå från periferien mot centrum, d. v. s. taga hänsyn till de kommunikationer, som göra det möjligt att efter en färd af angifven längd infinna sig i staden på morgonen och åter uppnå något landställe före kvällen. Om vi på grund häraf utlade Stockholms omgifningar på kartan, så skulle framgå 'en högst
Källa: Project Runeberg ·