Sida 9
förbi hotellet och fram genom en synnerligt smal, men lifligt trafikerad gata, Beridarebansgatan, förbi det på en stor, duktig tomt liggande Centralinstitutet med dess stora gymnastiksalar, Lings skapelse.
Gå vi gatan framåt vidare, ha vi midt för näsan, som det heter, Tekniska skolans hus, f. d. slöjdskolan kallad. Det upptar, som bekant torde vara, en massa rit- och slöjdsalar. Bakom detta hus ligger Hötorget med dess Saluhall, den största förvisso i Sverige, upptagande i sig en hel liten butikstad med för hvarje butik särskildt inredda källare med vatten- och gasledningar.
Meningen med promenaden har varit atl komma till den förut omnämda Tunneln och efter att ha följt Hötorgets högra trottoar in på Olofsgatan, stå vi efter ett par minuter vid sjelfva Tunnelmynningen (ill. 5), en synnerligt tilltalande entré med höga jättetrappor, hvilka, inom parentes sagdt, leda upp till Johannes plan med Johannes kyrka och Brandstationens hus.
Vi bespara oss dock den besvärliga vandringen i trapporna och lemna vår tribut af två öre person, gå genom jernkorset och befinna oss i den särdeles, hvad temperaturen beträffar, behagliga undergången. Tunneln är i öfrigt svart och grå och från dess i hästskoform byggda murar rinner vattnet i riktiga små rännilar ned på den asfalts-belagda marken.
Från taket lysa några Auerlam-por hvilka förgäf-ves söka täfla med det från motsatta ändan af tunneln skarpt inträngande solljuset.
Ändtligen äro vi ute i det härliga dagsljuset och stå efter några steg midt framför den prunkande Humlegården (ill.
14). Här möta våra blickar först Kungl. biblioteket, som med sin kolossala storlek så att säga beherskar den vackra parken. Till biblioteket ega alla fritt tillträde, och det är ganska egendomligt att gå dit in. Man har då först att skrifva sitt namn i en framlagd bok, innan man får gå in i den stora bibliotekssalen. Inkommen dit, frapperas man genast af den graflika tystnad som råder derinne, trots att hvarje pul-pet i den stora, af höga bokhyllor och ett galleri högst upp omgifna salen är upptagen af ifrigt
studerande folk. Det är både damer och herrar derinne, tillhörande vetenskapen och tidningsverlden, men äfven en och annan »obskur» går dit in för sitt nöje och för att få läsa den eller den boken »för dagen». Man bar nem ligen endast att skrifva den önskade bokens titel och författarens namn på en papperslapp och en vaktmästare kommer fram till en med det begärda. Man kan då lugnt sitta der från 10 till 3 för att börja på nytt mellan 5—7 på e. m.
Bakom biblioteket ha vi Carl von Linnés imponerande staty, rikt omgifven af llorans mest sällsynta barn — en vacker gärd af aktning för »blomsterkonungen». I hörnet mot
Karlavägen ha vi Scheeles staty och tvärs öfver parken, i hörnet mot Engelbrektsplan, Hasselbergs så omskrifna grupp, »Farfadern». I allt kan Humlegården anses såsom vår vackraste park. Man skulle kunna säga, att den prydes af en hel trädgårdsskola af såväl inhemska som tropiska växter, och med dess rörliga talla af lekande barn, erbjuder den oss den mest behagliga plats för en stunds hvila. — Rundt omkring denna park har det förnäma Stockholm slagit sig ned. Mot öster ha vi den ståtliga Sturegatan (ill. 8) med dess eleganta publik i sorglös promenad, mot norr ha vi den ännu delvis täcka Villastaden, jag säger delvis, ty äfven här har den moderna byggnadsverksamheten varit framme med sina femvåningskaserner och grusat hoppet om en verklig villastad. Midt för Floragatan, alltså rakt bakom biblioteket uppe i den s. k. Lilljansskogen, ligger den mycket omskrifna Idrottsparken, noblessens älsklings-tillhåll och enda egentliga lawntennisplats, Stockholm har. Vackrast ter sig dock denna park under vintertiden, de s. k. illumi-nationsqvällarne, då elektriskt ljus och tusentals kulörta lyktor kasta ett magiskt skimmer öfver den skridskoåkande ungdomen, som här, på f. d. velocipedbanan, har en utmärkt och lör all fara skyddad skridskobana.
Vi lemna, jag är öfvertygad derom, med saknad den vackra Humlegården och gå Sturegatan utför till Stureplanen. Här möter oss den storstadsmessiga, breda och präktiga Birger Jarlsgatan, framtidsavenyn. Det är inte tu tal om, att nar denna gata blir
17. GRAND HOTELL OCH NATIONALMUSEUM.
GRAND HOTEL ET LE MUSEE NATIONAL. GRAND HOTEL UND DAS NATIONAL MUSEUM. GRAND HOTEL AND THE NATIONAL MUSEUM.
18. SÖDERMALM.
FAUBOURG DE SÖDERMALM. VORSTADT SÖDERMALM. SUBURB OF SÖDERMALM.
16. TELEFONTORNET.
LE TOUR DES TELEPHONES. TELEFONEN THURM. THE TELEPHON TOWER.
Källa: Project Runeberg ·