Sida 22
22 bTOUKYEKAN.
Bykyrkan, hvilket namn sedan utbyttes mot namnet S:t Nikolai kyrka, blef af Gustaf I förkortad, för att vinna bättre utrymme för slottets befästande, och ombyggdes nästan helt och hållet 1736 — 1743, då det nu befintliga tornet af 57 m. höjd uppsattes i stället för den förra höga tornspiran, och den vanprydande fasaden åt Slottsbacken uppfördes, försedd med en tafla, som i latinsk skrift berättar kyrkans öden. Efter flera reparationer är kyrkan nu till det yttre om bildad i italiensk stil, och därigenom bragt i öfverensstämmelse med slottet. Dess inre som ännu bibehåller sin ursprungliga gotiska prägel delas genom fyra rader af h vitmenade pelare i fem skepp. Altarskåpet af silfver, ebenholts och elfenben, framställande Kristi födelse, död och uppståndelse, är förfärdigadt i Augsburg på 1600-talet för en kostnad af 80,000 riksdaler och skänktes till kyrkan af riksrådet Adler Salvius. Bland kyrkans öfriga prydnader må nämnas den gyllene predikstolen, de båda kungsstolarna, rikt förgyllda och utförda i barockstil efter ritningar af Nikodemus Tessin d. y., Ehrenstrahls båda stora oljemålningar : Yttersta domen och Nedtagningen från korset samt den förgyllda silfverkrona, vägande öfver 33 kilogram, som skänktes af Ebba Brahe till minne af hennes giftermål med Jakob De la Gardie och nu har sin plats närmast koret. I kyrkan finnas talrika grafmonument, såsom öfver fältmarskalken Helmfelt af svart marmor och alabaster, öfver Ehrenstrahl, Adler Salvius, Joh. Gabr. Stenbock, Jesper Mattson Kruus, Arfvedson (af Byström), m. fl. A pelaren midt emot predikstolen är 1893 uppsatt en minnestafla öfver Olaus Petri. I denna kyrka hafva allt ifrån Fredrik I alla Sveriges konungar med undantag af Gustaf IV Adolf blifvit krönta, och här har vid början och slutet af hvarje riksdag, som ägt rum i Stockholm, rikédagspredikaii hållits.
VaktiniistarLMi, som lorevisar Storkyrkan, hor Svartinangatau '1'1\ driikspengar 50 öre å 1 krona.
Till höger från Storkyrkan nedåt Skeppsbron ligger det gamla hidehelouska huset, bekant sedan Kungl.
Källa: Internet Archive ·