Sida 8
Förord
körd. Om morgonen syntes det jag red, och wistes mig hwarthän, men då jag såg, war mörkt, fant jag wara igenom mörckret wilse faren men så lystes det op, jag sag mig farit will, såg wägen, sam[t] skogar och lundar hwarthän jag fara skulle, och bakom dem himmelen, waknade; då kom som en tamcke af sig sielf, om prima vita, och i följe, om altera vita, och tychtes mig alt war fult med nåd; kom vti en gråt, at jag intet älskadt, vtan fast mehra förtörnadt den mig har ledt och wist wägen ända til nådenes rike, och at jag owärdig blifwit tagen til nader.
4X5 gick til Gudz bord
Sades at en courier war ännu kommen, sade jag at det lär[?] wara at [Allt detta är öfverstruket.]
Siöngz melodien och en rad jag minnes af Psalmen Jesus är min wän then bäste,
Syntes mig at knoppar woro vtslagna, gröna.
5 x 6.
Påskdagen war d. 5 April: då jag gick til Gudz bord, frestelsen påstod ännu, mest eftermiddagen til kl: 6, doch intet wist, war en ängslan, som wore man fördömd, och vti helfwetet, doch war altit hoppet, som then helge ande gaf, dervti starckt, efter Paul: ad Rom: Cap: V. 5. den onde gafs macht at med åtskilliga tanckar giöra det innersta oroligt; Pingstdagen efter nattwarden, war jag innerligen nöjd, men doch wvtwertes bedröfwad, frestelsen kom eftermiddagen, på helt annat sett, men starck, ty jag war försäkrad at fådt syndernes förlätelse, men doch kunde jag intet styra mine flygande tanckar, at emot betre wett något vtlåta mig, som war den Ondes, igenom tilstedielse, bönen lindrade dem, som ock Gudz ord, tron war der helt, men förtröstan och kiärleken tychtes wara borto; jag lad mig kl: 9, frestelsen med darrande pästod, til kl. 10#: då kom jag i en sömn, der mig representerades hela min frestelse, hur som Er[land?] B.[roman?] mig sökte på åtskilligt sett och få mig på sin
Källa: Project Runeberg ·