Svenska slöjdföreningens tidskrift

0

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907.

som mångfalden af de i konung Magni testamente uppräknade textila föremålen tala för en svensk tillverkning. Siden, sammet och guldstoffer måste naturligen hämtas utifrån, men deras vidare bearbetning kunde mycket väl ske här hemma.

Den nordiska kvinnans arbete i hemmet skildras i gamla urkunder, men vi få i detta sammanhang icke gå för långt tillbaka i tiden, utan stanna vid den period, som närmast sammanhör med stiftandet af Vadstena kloster. 1 en handskrift från början af 1400-talet berättas följande rörande den tid, då S:ta Birgitta som barn vistades hos sin moster fru Ivaterina på Aspanäs:

“I thy sama areno sath hon (Birgitta) vidh konstogha gerning (konstbroderi) medh flerom iomfrum ok oengxladhis mykit en tidh j sinom hugh ath hon gat ey giorth sina gerning som hon vilde. Tha ingik hasnna modhir systir som war mykit gudhelikin ok hedhirlikin fru til hulkra gomo hon war komin aeptir sinna modhir dodh Ok saa ena okunnogha (okänd) iomfru sitia naer haenne ok gora haenna gerningh medh haenne Ok the okunnogha iomfrun borth hwarff ginstan vidh hsenna ingång ok hon sporde Birgitto aat hwar the iomfrun war som gerningena giordhe medh hsenne Birgitta swaradhe ok sagdhe sik sengan okunnoghan

Fig. 2. Omslag till Processus canonizationis beatae Katerins (Kungl Biblioteket, Sthlm).

hawa seet Modhir systir hsenna skodhade gerningena Ok fan hona swa wsel ok konstelika wara giorda at allom them som hona sagho gaffs undirstanda ath tholik gerning horde ey tilswa spsedhom ok ungom aldir, vtan tilhOrde gudhelikom visdom. Thy gomde the frun the gerningena medh hselgo domom swa som nakot hselagaht tingh.“ (C. F. Lindström, Vadstena klosterreglor, s d. V)

Huru det än förhåller sig med ofvan skildrade händelse, så framställer dock berättelsen en tidsbild, där några af landets förnäma döttrar sitta tillsammans för att utföra konstarbete.

Birgittas personliga uppfattning af handarbetet framgår tydligt af de många bestämmelser därom, som finnas införda i klosterreglerna och i Lucidarium.

Troligt är, att man i förut befintliga svenska kvinnliga kloster ägnade sig åt handarbete, men i och med stiftandet af Vadstena kloster veta vi säkert, att vi fingo en skola för textilt konstarbete, en kvinnlig konstanstalt. Hvilken vikt som lades därpå och hvilken plats detta arbete skulle intaga förstå vi först och främst af hvad som förordnades angående huset och rummet, där arbetet skulle ske.