Svenska slöjdföreningens tidskrift

4

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907.

Vården af altarskruden var också anförtrodd åt systrarna. Dessa systrar kallas sacriste.

Cap. XLII: “Huat sacriste skulu göra“

“Fyra systra ällir flere, wm swa täkkis abbatissone, the skulu skipas til at wakta oc rökta mässo kläde, oc altara skrud oc kläde, Oc the skulu redha göra the thing som höra til gudz tiänist J kirkionne; Oc them loffwas at haffua gull oc siilff, thy som hälgadoma lykkias wti, oc ey annat gull ällir silffwir wtan for sänkning (brodering) skuld, ällir nakrahanda gerning skuld, Oc the kläde som mz silke, gull oc perlom äru redhande, ällir sänkiande til gudz hedher, oc kirkionna prydilse, magho the oc haffua oc göra mz thera handom. “

lufter en förmaning att undvika världslighet, afslutas kapitlet med följande:

“än altara kläde oc skrudher til at halla oc göra guds ämbite, j sancti saluatoris ordin är ovirlagt af ihesu ehristo i reglonne i XVIII capitulo“.

H varje lördag skulle systrarna uppvisa sitt arbete för abedissan i auditoriet.

Flera systrar stå omtalade såsom särskildt skickliga i den ena eller den andra handakonsten (C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena). En syster Anna Claesdotter från Danmark omtalas såsom varande skicklig i “Ars plumaria“. Härmed menar man vanligen plattsöm, ursprungligen fjäderliknande plattsöm. Äfven systrarna utanför “Sorores ab extra“ ägnade sig åt handarbete, men som det synes endast åt det enklare. En sådan syster Elena, som dog 1424, hade i öfver 40 år förestått väfveriet. En stor del af den vadmal och det lärft, som brukades i klostret, utfördes i klosterväfveriet.

Inköp af väfredskap ingår i räkenskapsböckerna. Virknål och trädnål, hvilken senare möjligen kan hafva varit ett slags väfnål, äro funna under golfvet i klostret.

\'i se af det här anförda, att man arbetat med silke, guld, silfver, pärlor, ylle och linne och äfven i flera tekniker. Klosterfolkets skönhetssinne har visat sig på många sätt. Den beröring invånarne i Vadstena kloster ständigt hade med andra länder har helt visst inverkat utvecklande äfven på deras konstarbete. Katerina, Birgittas dotter, klostrets första föreståndarinna, besökte på sina resor från Kom en del utländska kloster för att studera deras verksamhet, och de Vadstenasystrar, som sändes ut för att undervisa i främmande länder, begagnade väl äfven tillfället att i sin mån själfva se och lära. I all synnerhet föreställer jag mig, att besöket i England var lärorikt. Englands handarbete, särskildt s. k. “opus anglicanumO, var sedan länge högt beprisadt. Ett af de förnämsta engelska broderier, som ännu existerar, “ Sy on cope“, förvaradt i Victoria-Albertmuseum, har tillhört Svonklostret, ehuru ifrågavarande broderi synes vara äldre än Birgittinerklostret.

Om jag också ej kan påvisa ett enda arbete signeradt såsom Vadstenaarbete, så är jag ändock ganska viss om att flertalet af de nu i Vadstena kyrka förvarade medeltidsbroderierna förskrifva sig från klostersystrarna. Måhända kunna vi äfven tillräkna systrarna en del af grannkyrkornas textila skrudar. Den nuvarande spetsknypplingen i Vadstena och trakten däromkring anser jag äfven hafva samband med klosterarbetet. Denna senare fråga hoppas jag i ett annat sammanhang få tillfälle att behandla. Flera handskrifter från Vadstena kloster äro inlagda i textila omhöljen, hvilka tydligen äro tillkomna samtidigt med skriften och härstamma från klostret. Bild 1 är omslag till “Vadstena klosterreglor", handskrift från 1451 — 1452. (Originalet i lvongl. Biblioteket.)

Yttersidan är af mellanblått tämligen fint lärft. Knapparne äro trensade af rödt och grönt tvinnadt silke af samma kvalité och färg, som återfinnes i andra broderier, tillhörande Vadstenagruppen. Snörena äro flätade af silke och linne. Fodret är af groft halfblekt lärft. Andra handskrifter äro bundna med starka flätningar af groft tvinnadt linnegarn, vanligen hvilande på hornskifvor. Dessa flätningar äro ofta åstadkomna med samma bindning, som förekommer i “haute-“ och “basse-lisse“ teknik.

Bild 2 är ett bokomslag till “Processus canonizationis beahe KaterinaV, handskrift från slutet af 1400-talet (likaledes i Kongl. Bibi.) Ehuru detta föremål måhända icke kan tillskrifvas Vadstena kloster, har jag önskat visa det, dels därför att det i alla händelser