Sida 8
6
5 VENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907.
rots att vissa noter äro införda, som berätta hvad som kommit från klostret till stadskyrkan samt tvärtom, är f. n. omöjligt att utreda hvad som varit den ena eller den andra kyrkans ursprungliga egendom. Föremålen skingrades åt många håll, och sannolikt hafva icke alltid lämnats så utförliga kvittenser, som hertig Magni tjänare, Sven Nilsson och hertig Carls Abel Eriksson synas hafva gjort. (Se billaga I.) Skulle man taga ifrågavarande inventarium efter bokstafven, så skulle endast ett fåtal föremål från klostret förts till stadskyrkan. Någon öfverensstämmelse mellan klostrets sista inventarium af år 1595 och Stadskyrkans af år 1598 finnes icke heller. Det synes mig dock vara mycket möjligt, att en del klosterbroderier redan under 1500-talets början eller midt öfverförts till stadskyrkan, och likaså att en del kommit att kvarstanna i klostret och först i senare tid öfverflyttats. Flertalet i Vadstena kyrka nu befintliga textilföremål äro emellertid upptagna och ganska tydligt beskrifna i Inventariet af 1598, men tvänne s. k. altarbrynner, som med skäl kunna räknas för samlingens bästa broderier, äro icke upptagna i något inventarium förrän på 1600-talet. Den ena (bild 3 — 4), som förekommer första gången i 1639 års inventarium såsom :
I “alfarbrun af Gull och Sillfuer,"
är af en sällsynt god ornamental hållning. Midtpartiet, Maria med barnet, samt bokstäfverna in. n. är på ömse sidor omgifvet af strängt stiliserade ornament, hufvudsakligen utförda af silfver och guld i rikt växlande mönster. Bottentyget är nu gulnad sidentaft, som varit röd. Den andra bården (bild 4) finna vi icke förrän i 1695 års inventarium:
“noch en gammal dito borderad på rött, oduglig. “
1 ett följande inventarium af år 1711 läses vidare om densamma:
“en altarbrun med rött camelhårsfransar upplagad af en gammal på rött till altaret i sacristian."
Detta broderi är ett sannskyldigt klosterarbete, utfördt med rödt i stället för på rödt. Hela bottenytan är fylld med rödt silke på en lärftsbotten i den finaste ©ch tätaste sömnad. Mönstret är ytterst detaljeradt och skulle väl knappast kunna uttänkas eller utföras annorstädes än i ett kloster. Ämnet är Joachims, Annas och Marias historia. Omkring år 1500 öfversatte abedissan Anna Fikkesdotter Bylow Joachims lefnadsbeskrifning. Kanhända att berättelsen inspirerat någon klostersyster att framställa den i broderi. Vid första påseende verkar broderiet äldre medeltid, men vid närmare studium ser man bland annat, att en del af de framstälda personerna bära dräkter, som först kommo i bruk vid 1500- talets början. Ehuru detta arbete är något dilettantmessigt tecknadt och utfördt, är det mycket intressant genom sitt rika innehåll.
De båda här skildrade broderierna torde kunna tjäna som ett bevis för att en del broderier kommit att kvarstanna i klostret och först efter behof öfverflyttats till den andra kyrkan.
Ar 1829, då den gamla kyrkan till större delen nedrefs och Vadstena stads och S:te Pers församlingar inflyttade i den forna klosterkyrkan, hafva emellertid äfven de gamla broderierna medföljt, och det är nu inom den sistnämnda kyrkans murar vi finna dem.
Bland hithörande föremål är det isynnerhet tvänne, som framför andra förtjäna att uppmärksammas, dels på grund af konstnärligt, dels på grund af historiskt värde. Det ena är en korkåpa, det andra en bonad eller ett täcke. Båda äro typiska 1 400-talsarbeten af hög rang. De representera dock mycket skilda arter.
(P'orts. i följ. häfte.)
Källa: Internet Archive ·