Svenska slöjdföreningens tidskrift

44

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907.

Först år 1806 nämnes Christian Arvid i akademiens läroverksmatrikel, och då såsom uppflyttad i modellskolan, där han finnes upptagen under n:r 20. N:r 19 innehades då af Johan Niklas Byström. På högtidsdagen den 24 januari detta år belönades Linning med “största medaljen i silfver för modellering efter program". Samma utmärkelse tillföll också hans kamrat Byström, men Linnings namn nämndes före hans.

Programmet — d. v. s. prisämnet — var: La charité romaine, “en af historien känd händelse utaf en far, som, dömd -att förgås af hunger i fängelset, upphålles vid lifvet af sin dotter, hvilken delar mellan ett spädt barn och sin gamle far den näring, naturen bestämt endast åt det förra“, såsom prisämnet låter i förteckningen på akademiens exposition 1806, där det förekom under n:r 90. Det var modelleradt i ronde bosse, d. v. s. i relief, mera är icke om detsamma bekant. Det finnes veterligen ej i behåll, och

Samma högtidsdag öfverlämnade akademiens hedersledamot, spanske envoyén Pantaléon Moreno — en synnerligt konstintresserad man, som under sin fleråriga härvaro på många sätt uppmuntrade och hjälpte unga konstnärer J) — “en sedel stor 50 rdr riksgälds att utdelas ibland de skickligaste elever vid akademien och det alldeles efter akademiens eget godtfinnande“. Akademien beslöt för ändamålet anordna en pristäflan, hvars ämne på förslag af Louis Masreliez, läroverkets direktör, blef: “då i Athen såväl gossar som flickor vid 18 års ålder draga lott utur en urna inför arkonterna om hvilka ödet bestämt skola öfverföras till Kreta att där blifva offer för MinotaurenF Den, som i målning, teckning eller modellering bäst utförde detta ämne, skulle få det utfästa priset. Täflingsarbetena skulle vara inlämnade senast

Fig, 1. Gustaf IV Adolf. Byst i ljus lera. 1807 (Fragment) d. 22 oktober S. å. OCh priset Utdelas på Ulfsunda. Tillh. Nationalmuseum. 0

konungens födelsedag, den 1 därpa följande november. D. 31 oktober höll akademien sammanträde för att besluta om saken. Då hade tre täflingsarbeten inkommit, nämligen en basrelief i lera, modellerad af Chr. Arvid Linning, en oljemålning af E. Chiewitz och en af perspektivläraren E. A. Grönholm. “Ehuru dessa arbeten hvar på sitt sätt ägde förtjänst, isynnerhet det förstnämnda, uppsköts afgörandet i betraktande af deras ofullbordade tillstånd4*, heter det i dagens protokoll. Frist lämnades till den 16 december. Då hade de täfiandes antal ökats med en, nämligen mademoiselle Margareta Abom, som utfört prisämnet i tuschlavyr. Efter granskning af de sålunda insända arbetena beslöt akademien enhälligt tillerkänna Linning det utfästa priset. Arbetet utställdes på akademiens exposition år 1807. Där hade Linning dessutom en liten porträttmedaljong af en yngling, modellerad i vax, samt en kopia af Venus accroupie, utförd i mindre skala i gips efter den stora antiken i akademien.

På 1808 års akademiska utställning finna vi Linning ännu rikare företrädd. Först och främst med en byst af konungen (Gustaf IV Adolf), “som af ärans genie krönes med

är tvifvelsutan på honom Fkedenheim syftar, när han i sin journal den 23 juli 1800 skrifver: Började initiera 5 akad:s elever, Fahlcrantz, Heideken, Linning, Werner och Hansson, i tecknande efter store mästare i musei samling.

a) Akad:s prot. 24 januari 1806.

tidens kritik yttrade sig icke därom.