Sida 50
obehag och faror, och likväl kan hända i framliden af ingen nylla *). Karl Gustaf sjelf hyste samma åsigt och trodde till och med Kristinas förslag vara helt och hållet overkställbart; hvarföre, och om ej giftermålet beviljades, han önskade för alltid lemna Sverge och dess tjenst. Så blef denna Kristinas plan i början bedömd till och med af pfaltsgrefvarna sjelfva och af deras vänner.
Emellertid ville detta parti ej förr än i yttersta nödfall släppa den en gång gifna tråden. Karl Gustaf, som ännu vistades i Nürnberg, kunde ej sjelf leda verket; sådant skedde i dess ställe af fadern. Genom Maria Eleonora och andra anhängare vid hofvet, sökte denne öfvervinna Kristinas äktenskapsleda; tillika lofva-de han, att genom vänner och väns vänner vid den blifvande riksdagen slälla så lill, alt sländerna skulle på allt sält söka förmå Krislina till den ifrågavarande förmälningen **).
Riksdagen sammanträdde i början af 1649. Hos alla fyra stånden röjdes en allmän och iiflig önskan, att giftermålet mellan Kristina och Karl Gustaf måtte gå i verkställighet. Den 22 Februari uppkom till drottningen ett ständernas utskott, hvilket framförde ofvan-nämnde deras anhållan. Kristina svarade, alt den enträgenhet, hvarmed folket yrkade giftermålet, tvang henne alt redan nu framställa de lankar, hon eljest ämnat för sig behålla ända lill kröningen. För alt uppfylla ständernas önskan om tronföljdens betryggande, ämnade hon nemligen föreslå pfallsgrefven Karl Gustaf lill tronföljare. Tillika förklarade hon, och det ganska bestämdt, att hon alldeles icke skulle gifta sig, förrän pfallsgrefven blifvit anlagen lill hennes efterträdare ***),
*) Riks ark. Rref till Karl X från fursteliga personer. Joh.
Kasimir till Karl Gustaf d. 17 Dec. 1648.
**) Riksark. Rref till kon. Karl X från drottn. Maria, ra. m.
Johan Kasimir till Karl Gustaf d. 17 Dec. 1648.
***) Riddarhusarkivet. Acta vid riksdagen 1649.
Källa: Project Runeberg ·