Sida 111
öfverlemnade saken åt Klas Rålamb och Henrik Falkenberg, den aflidne liksskattmästar Bondes vänner och anhängare. Härvid upptäcktes mer och mer likets svåra tillstånd och orsakerna dertill; och som De la Gardie just i samma vefva blef af Bjelke-partiet besegrad, ville man nyttja tillfället och anställa en grundlig, allt omfattande undersökning af det vigtiga ämnet. Den 24 Febr. 1668 föreslog Per Brahe att för sådant ändamål tillsätta ett serskildt ulskott. De la Gardie, modlös efter sitt sista nederlag, låg overksam på landet. Brahes förslag gick igenom, och till utskottet nämndes llere sådana personer, som voro De la Gardies motståndare, till ex. Bjelke, Rålamb och Kurckarna, samt några katn-marråder; och till grund för undersökningarna skullo läggas Gustaf Bondes statsreglering för 1662. Det arbete, som på detta sätt kom i dagen, var den mycket beryktade, så kallade Blå boken.
Den upptog först orsakerna till bristen. Som sådana angåfvos: l:o Att sedan 1662 staten blifvit ökad med 250,000, men inkomsterna minskade med 600,000 dalcr silfvermynt. 2:o Att bland tillgångarna uppfördes medel, som antingen alldeles icke funnos, eller åtminstone icke till det antagna beloppet. 5:o Att regeringen förvillande ldandade sig uti kammarens förvaltning. 4:o Att man i de eröfrade landskapen bortgifvit så inånga gods,'att de förra icke kunde underhålla sig sjeliva utan fordrade betydliga tillskott från moderlandet. o:o Att regeringen löreskrifvit betalning af sådana anspråk, hvil-kas rättmätighet cj blifvit al kammaren erkänd. 6:o Lån och invisningar på nästa års inkomster. 7:o Kostnaderna för bremiska kriget. 8:o Bortskänkta gods och räntor till en årlig summa af 511,596 daler silfvermynt. 9:o Tillökning af säterier, af adel ocli af ofrälsepersoners adeliga friheter. 10:o Eftergifter åt allmogen under missväxtåren. ll:o Förlust på palmstruchska banken m. m.
— Ställningen för närvarande angafs sålunda, att bristen för året steg till 5,578,564 duler silfvermynt och 22
Källa: Project Runeberg ·