Sida 118
För tillfället voro emellertid blide kammarkollegium ocli Bjelkepartiet slagna ur fältet. Ingendera kunde och kanske ingendera vågade uppgöra statsreglering för det kommande året. De la Gardie öfvertalades åtaga sig besväret och han utarbetade verkligen ett statsförslag tillhopa med hnns numera trogne anhängare och vän Palm-quist, förut under namnet Berg känd som en af de if-rigaste i reduktionsverket. De la Gardie lofvade deraf stora fördelar och mycken behållning. De närvarande riksråderna, för det mesta De la Gardies anhängare, gillade förslaget, aflade en formlig tacksägelse för De la Gardie samt beslöto åt Palmquist en belöning af 1,000 dukater'). Den 12 Mars föredrogs saken återigen och i närvaro af llere De la Gardies motståndare, Per Brahe, Sten Bjelke, Klas Rålamb med flere. De la Gardie började ined många och höga ord tala om sig och sitt arbete. Han hade detsamma icke för nöjes skull företagit ulan endasl på ämbetes vägnar och af skyldig trohet mot fäderneslandet. Han hade nemligen sclt, alt statsverket icke pä flere år blifvit handteradt så, snm sig borde. I kammarkollegii förslag för 1668 (troligen menas Blå boken) klagades öfver cn blifvandc brist. De la Gardie hade sedermera undersökt förhållandet och funnit motsatsen. Hans nu lemnade förslag visade en betydlig behållning. De la Gardie önskade, alt kammarkollegium målle granska detsamma, och förklarade sig villig all nu genast och inför hvem som häldsl redovisa hvarje dess punkt och i framliden ansvara för dess verkslällbarhct. Ingen bland De la Gardics närvarande motståndare kunde vederlägga hans uppgifter, och förslaget blef godkändt och undcr-skrifvet '*).
statsskulden. Måhända hade Rlå boken upptagit den såsom hörande till urets utgifter, endast för att derige-nom göra landets nöd och De la Gardiska regeringens fel så mycket mer i ögonen fallande. — Jfr. anm. om donationer i kapit. om rikshushållningen.
*) IIudsprol. d. 11 och Febr. I6fi!>.
”) Hudsprol. d. 1‘2 och 31 Mars 1GG9.
Källa: Project Runeberg ·