Sida 121
Den 26 Nov. 1669 beslöt rådet att, med förbigående af De la Gardies reglering, uppgöra en ny stat, och detta fastän Gustaf Otto Stenbock och i synnerhet Bengt Horn ifrigt talade deremot. Det var Per Brahe, Sten Bjelke och Johan Gyllenstjerna, som i synnerhet satte sig i spetsen för detta företag. Man gick ganska allvarsamt och grundligt tillväga. Såsom mindre nödiga men för mycket betungande indrogos en mängd sysslor; till exempel, generalguvernörs-platserna i Finnland och Skåne; fyra landshöfdingesysslor och i kansliet fyra hofråd och tolf sekterare. P;i samma sätt med många ämbetsmän vid generalitetet och andra verk. Indragningarna träffade alla partier; dock mest De la Gardies. Man gick än längre och beslöt, att om nöden så fordrade, skulle på ämbetsmanna-lönerna afdragas en ljerdedel eller till och med en tredjedel. Det hela var ett kraftfullt och ädelt bemödande att upphjelpa det nödställda fäderneslandet.
Enhvar insåg dock att dessa åtgerder skulle föranleda oro och bittra missnöjen. Några rådsherrar sökte derföre undandraga sig allt deltagande i det oangenäma och vådliga göromålet. Per Brahe måste ofta bannande förmana dem, att utan menniskofruktan troget fullgöra hvad deras pligt fordrade *).
bristen och villervallan. Hans förslag innehöll för året blott en mindre afbetalning ät statens gäldenärer. Men längre fram yppades, att dessa hade löfte om större summor, oeh det med rådsherrarnas egen borgen för riktiga inbetalandet. Gäldenärerna fordrade sina pengar, och rådsherrarna ville hålla sitt löfte. De la Gardie prutade emot, men fåfängt. Utöfver den af De la Gardie upptagna summan, anslogs då åt gäldenärerna 399,884 daler silfvermynt; och denna albetalning anvisades på sådana inkomst-källor, som blifvit i De la Gardies statsreglering för andra ändamål bestämda. — Se Uppsala. Nord. Acta publica 1660—1672. M. G. De la Gardies försvarsskrift 1670.
*) Rådsprot. från d. 26 Nov. tiH d. 26 Dec. 1669.
Fryxellt Ber. XIII. ®
Källa: Project Runeberg ·