Sida 162
Följderna häraf visade sig snart. Besättningen i Riga kastade sina gevär och ville ej återtaga dem, förrän solden blifvit utbetald*). Garnisonen i Wismar höll på att dö af svält**); likaså i Liffland ***); ja nästan öfver hela riket •{-). En stor mängd soldater omkommo verkligen af vanvårdnad och i ordets egentligaste bemärkelse af hunger. Gustaf Kurck sade i sittande råd, att af landlre-gementerna hade under nu varande fred så mycket soldater dödt af svält, att de utgjorde nära hälften af dem, som fallit i sista polska fejden -j-j*). — Också spordes öf-verallt stor motvilja för krigstjensten. Gai nisonssoldatcr-na rymde flocktals eller gjorde små upplopp; och när i Finnland t. ex. 100 knektar blifvit utskrifna, hände, alt 70 deraf flydde under vägen till mönstringsplatsen
Så beskrifves tillståndet, och det icke af något mot-parti, utan af regeringens egna medlemmar. Dessutom \oro fästningarna iörfallna och landet uppfylldt af lönlösa, sedan sista kriget afskedadc officerare. Aian räknade ej mindre än S4 sådana öfverstar, hvilka åtnjöto understöd.
Krigsstyrkan led ock ganska mycket genom den stora mängd hemman, som medelst gåfvor, köp eller förpant-ning öfvergick från krono e' er skatte till frälse, och hvilka således i knektutskrifningen dellogo endast till hälften mot förut. Likaså hade en mängd till soldaternas underhåll anslagna Ingenheter, så väl i Sverge som i synnerhet i Finnland, blifvit dels bortgifna åt, dels borl-roffadc af åtskilliga personer, så frälse som ofrälse. Kronans förlust på knektar gick på sådant sätt ända der-hän, att man vid utskrifningarne nu för tiden endast fick
*) Rådsprot. d. 14 Fcc. 1663.
**) Rådsprot. d. 7 Dec. 1667.
’**) Rådsprot. d. 11 Juli 1672.
f) Riddarhusarkiv. Riksdagsacta 1672. ff) Troligen en öfverdrift. fff) Rådsprot. d. 10 Dec. 1670.
Källa: Project Runeberg ·