Sida 24
nom Europa väckt ett uppseende, som blef mer och mer ofördelaktigt. Nu ville hon om igen truga sig in i Sverge. Då sade Per Brahe i sittande råd: det är illa alt vi så länge låtit henne fara som ett gäckspel omkring i verlden. Vi kunna ej längre försvara sådant, hvar-ken för vårt samvete eller en gång för salig konungen, hennes far. Min tanka är derföre, all, om hon kommer hilin, skola vi laga och sälla henne på Öland och sedan öfver henne och ön förordna en oförfärad och pålitlig man. De la Gardie anmärkte, alt delta liknade ell slags fängelse. — Ja, svarade Per Brahe, det är just också min mening och enda sättet alt främja hennes bästa *). Förslaget blef naturligtvis icke antaget.
Med samma djerfhet talade han ock i andra, lika ömtåliga hänseenden. Han påstod, att konungen ej borde kalla adeln undersåtare; att konungen icke bör välja nytt riksråd utan de förras hörande o. s. v. **). I afse-ende på de adliga anspråken uttalade han med nästan exempellös dristighet de grundsatser, som af många andra, men blott i smyg följdes; till exempel, att ej den yngre adeln utan blott de gamla ätterna borde ställas såsom kammarherrar kring konungens person***); — att lagen ej borde underkastas nya granskningar; ty hvarje sådan minskar alltid adelns rättigheter -J-); — att adelns hus i städerna borde ej höra under stads- utan under landslag jf) o. s. v. Han kunde aldrig glömma den större magt, adeln i hans ungdom haft; aldrig försona sig med ofrälsemännens sedan den tiden växande anspråk och inflytande. Då han talar, hör man på en gång aristokraten, som försvarar häfdvunna fördelar, och gubben, som harmas öfver alla afvikelser från vanorna i
*) Rådsprol. d. 21 Juli 1668.
**) Rådsprol. d. 5 Oct. 1660. '•*) Rådsprol. d. 6 Juli 1666.
t) Rädsprot. i Juli 1668. ff) Rådsprot. d. 30 Juli 1668.
Källa: Project Runeberg ·