Sida 83
följde uppdrag alt resa till Relgien och der efterforska åtskilliga historiska handlingar, som Kristian den andre ansågs hafva ditfört. Resan gick ej i verkställighet. Tungel stadnade hemma och blef föremål för än flere anklagelser och obehagliga rättegångar *). Hans sista dagar försvunno i glömska och obetydlighet.
NII.S 6KUNCK,
han, som vid riksdagen 1650 författade ofrälseståndens klagoskrift och år 1651 var invecklad i Messeniernas rättegång, hade af Kristina och af Karl Gustaf blifvit, oaktadt Oxenstjernas motstånd, framdragen till assessor och till revisionssekterare. Ar 1659 var han hos sistnämnde konung på Seland och ledde ransakningarna, angående såväl Stenvinkels, som Malmöborgarnes stämp-lingar mot svenskarna ’*). Han belönades med en hä-radshöfdingeränta i Uppland och med ett gods i Skåne, hvarjemnte han den 12 Januari 1660 adlades. Elter konungens död tyckes han hafva ingått fred med högadeln. Ar 1660 uppträdde han nemligen till förmyn-dare-regeringens försvar mot riddarhusets och mot Klas Rålambs angrepp***). Längre fram finna vi ock, att han bekommit åtskilliga donationer f) och mottagit flere vigliga uppdrag. Han vitnämndes 1666 till landsdomare i Rlekingen, dock med bibehållande af sin häradshöfdinge-plats i Uppland. Denna sednare fick han med förmyn-dare-regeringens tillstånd gifva åt sin son ii). Inom två
*) Rådsprot. d. 30 Oct. och 10 Dec. 1662, d. 16 Nov. 1664.
Riddarhusark. Riksdagsacta 1660 d. 5 Mars.
**) Se 12 delen sid. 117.
•**) Riddarhusark. Riksdagsacta 1660 d. 20 Oct.
f) Rtksark Titelregistratur för är 1662. tt) Af allt detta inses grundlösheten af det gamla och vanliga påståendet, att Karl den elftes förmyndare förföljt Skunckj för hans år 16S0 visade tänkesätt. — Deremot beGnnes, att Skunck, som 1650 talade mot adel och donationer, har sedermera sjelf emottagit båda delarna. Var ban mahända en af dem, som söka endast lyckan;
Källa: Project Runeberg ·