Read Runeberg

15. Karl den elftes historia. Afd. 1. Ungdoms- och krigsåren

Originalsida 148
Originalsida 148
Originalsida 148
Originalsida 149
148–149

Sida 148

ock tyvärr fullkomlig. Svenskarna förlorade öfver 20 fartyg samt 1;200 döda och 3,000 fångoa. Med en del af den skingrade flottan äterkom Henrik Horn slagen till Dalaröu.

Nu var danska flottan återigen ensam herre öfver Östersjön. Juel och Tromp härjade Oland och svenska kusten. Staden Westervik och en mängd småländska herrgårdar och byar blefvo brända. Danskarna försökte Sfven alt storma Borgholm; men blefvo tappert tillbaka-slagna af Hans Wachtmeister. Denne herre hade laggt en del af den svenska från Köge-Bugt återkomna flottan uti Kalmare Sund och åt densamma valt så fördelaktig plats, att den skyddade staden och afvisade alla danskarnas ytterligare försök i de trakterna. Dertill bidrogo äfven i hög grad det mod och den beslutsamhet, hvarmed så väl Kalmare borgerskap som kringliggande bönder väpnade sig och framträdde mot fiendeu.

Henrik Horn hade på sin flotta medfört troppar, ämnade till förstärkning åt Pommern och åt Otto Wilhelm Rönigsmarck. Nederlaget i Köge-Bugt omintetgjorde planen. Rönigsmarck och hans krigare blefvo också detta år öfverlemnade åt sin tapperhet och åt sitt öde.

TJUGONDESJETTE KAPITLET.

SKÅNSKA FÄLTTÅGET 1677.

Dannemarks första och farligaste försök att återtaga Skåne varigenom slaget vid Lund lyckligen tillbakadrif-vet. Men Kristian den femtes lystnad efter nämnde landskap kunde icke så snart, icke med el t enda slag för allo tillbakavisas. Vintern emellan 1676 och 1677 använde han till förnyade och starka rustningar* Närtoa/é förband ingingos med Brandenburg, Münster och Helsen, hvilka alla lofvade hjelptroppar. Dessutom uppsatte konung Kristian inom sitt eget rika många nja regf-

Källa: Project Runeberg ·