Sida 150
KriAiaoopet och Karlsba«» bUfvo från danskarna åter-tagna. Delta var undangjord! redan till början af Mar3* Den 24 i sats ma måitod bröt konungen, som sagdt är, upp ifrån Wää och började en slags belägring för Kristianstad. Men denna stad blef af danska generalen Meer-heim försvarad med utmärkt skicklighet och mod, hvarför utan danska konungen botade alt med sin nya, mäg-tiga; bär landstiga i Sk&ne* Karl qvarlemnade genera} Scbouliz utanför Kristianstad, och skyndade sjelf nedåt Landskrona för att möta sin väntade motståndare.
ÅTERTÅGET FRÅN RÖNNEBERGA HÖGAR.
Att konung Kristian kade på Seland samlat en stor ocb väl rustad här, ocb att en del af densamma var eller blef öfverförd till Landskrona; detta var icke svenskarna okändt. Sådant oaktadt gick Karl med sin lilla styrka till samma ort och ställde sig likasom på trots vid Rön-neberga högar, hvilka äro belägna slraxt utanför staden. Rådet kom från den djerfve Ascheberg och följdes ef den betsrga konungen. Det höll på att få olyckligt slut;
Krislian den femte och general Gollz gjorde nera-ligen sin sak icke illa. Den på Seland samlade båren blef i tysthet öfverförd till Landskrona och der så strängt hållen inom ipuren, att svenskarna ej hade reda på dess ankomst och antal. Den utgjorde dock 13 till 14,000 man, och var alltså ungefär dubbelt starkare än Karls troppar. Att nu öfverraska och krossa den lilla svenska bären, sådan var konung Krislians plan. Den 26 om natten tågade der fö re alla danskarna ut från Landskrona och den 27 Maj vid solens uppgång visade de sig med pukor och irumpeter på ett kanonskotts afstånd ifrån svenskarna. Den vaksamme Karl den elije var sjelf den, som först märkte danskarnas ankomst. Alt segra i striden mot så öfverlägsen fiende var i det närmaste omöjligt. Men helt och hållet omöjligt var ock att undvika striden, och Karls oförfärade sinne hade dertill ingen lust. Han tog nattvarden ocb beredde sig att dö i den
k
Källa: Project Runeberg ·