Sida 264
Imn framstiiîMe detta på iJiiîje klassen* vagua#« Aà uppstod Gylienaucknr oc11 inrkUiade, att tredje klassens mvning alldcUs ickv rar ¿¿rfan. Men Mårten Renier* Craotz höj Me tlerv i Och denn* teg, och bôti* derna blt'fvo i kiiiitmi.s.-ijoiicn insatta 1)*
Ben sålunda beslutade domstolen skulle ntgöras af trettiosex personer, nio ur hvartdera ståndet. Adelft valde aderton, på det konnngen måtte få deribland utse dem, som han hfildst önskade. Kanske gjörde de andra Stånden på samma sitt. Så blefvo af ständerna föreslagne och af konungen godklnda och befullmägtigade de trettiosex personer, som skulle skärskåda och fort-» satta Gransknings*Kommissjenens arbete. Denna nya domstol kallades Stora Kommiss jonen* Den blef af konungen formligen tillförordnad och ålaggd att öf~ verse Qransknings-kommissjonens arbete; alt under-söka riks förmyndar nes förvaltning samt alla mot dem besvärande anmärkningar ; att inför sig för ekalla samma herrar, samt slutligen att inom tre månaders Ud efter lag och laga rättegångsordning de dUhöramde målen afdömma. Konungens bref härom är nppsatt den 26 Oktober 1680.
Den 18 December 1672 hade han skriftligt, ut» tryckligt och högtidligt förklarat samma herrar i afse* ende på deras förmynderskap fria och lediga för allt ytterligare tilltal af konungen och riket, eller af andra på honungens och rikets vägnar, nu och till evärdliga lider.
Personerna i denna sålunda upprättade och sedermera så ryktbara domstol påkalla vår uppmärksamhet. Ordförande var Konrad Gyllenstierna. Under riksför*-myndrarnas tid hade han varit adlig motståndsmän ock frihetsvän S8mt talat för ständernas rättigheter och nMfe regeringen och mot åtskilliga sedermera gällande reduft tions-grundsatser. Nu blef han en trogen tjenare både
l) Riddarhus- och Riksdags-acta d. 12 Okt. 1680.
Källa: Project Runeberg ·