Sida 307
m
uppfostran 1); och Hans Mörner hade* fått 2,709 dalar att dermed betala de skulder, hans söner vid utrikes läroverk gjort 2). General-majoren Barclay påstod sig hafva att af kronan fordra 6000 riksdaler. Kammarkollegium ogillade påståendet, såsom det der icke kunda bevisas. Då gaf honom regeringen samma summa till skänks, men mot afstående af fbrdringsanspråken.
Hvad, som mycket lades förmyndarestyrelsen till last, var, att många dess medlemmar innehaft eller åt hvarandra beviljato stora förläoingar i de så kallade för-hudua orterna. Ar 1697 uppgjordes en ltsla öfver dylika gods, som endast för 6 riksråder steg med räntor från 1655 till 186,800 dalar; och likväl ogillades den, såsom icke fullständig 3).
Näst, eller bredvid Wrangel och Gustaf Otto Stenbock blef De la Gardie fast. Behållningen af postverket t. ex. hade af Karl Gustaf och Kristina varit bort-g ii ven åt enskild* personer; men 1660 beslöt förmyndarestyrelsen, att den skulle användas till betalande af rikets skuld. Fråjj 1662 tyckes dock De la Gardie hafva hekofnrnit hela nämnde behållning, utgörande 14,600 ,d. m. årligen; och delta fortfor, ehuru missbruket blef redan 1668 i Blå Boken anmärkt. Nu drogs det äudtligea under lagligt åtal; och De la Gardie kunde hvarkeo förneka eller med gilltiga skäl försvara denna uppbörd 4). Några andra exempel 1 De la Gardie hade såsom det hette »till byggnadshjelp» låtk gifva sig 200 skeppund koppar, värderade till 6600 d. $. m.; en annan gång slagskatten af 500 skeppuud koppar,
1) Nord. 4:o 201, s. 201-
2) Stora Kotnmiss* prot. d. 23 Maj 1682.
3) Redukt.-kanslieL Projekt d. 27 April 1697 lemnadt till Gyllenborg, men ogilladt, såsom ofullständigt.
4) Nord. Fol. 112, s. 112. Åklagarnes förklaring. Bond. De la Gardies försvarsskrift 1681. Dock bör anaärfcas, att bland domarne öfver förmyndarestyrelsens oegennyttiga tilltag finnes punkten om posikassan icke upptagen. Se Nordin, 4:o 201, s. 164.
Källa: Project Runeberg ·