Sida 167
1687 och blef af konungen redan följande dagen till efter-lefnad stadfästadt i).
Anlag således, att A hade är 1681 sålt till B ett
sitt enskilda arfve-gods; och sedermera eller förut till C
ett sitt gåfvo-gods, och att A slutligen blifvit utfattig. Nu kom reduktionen 1687 och sade: del åt C sålda gåfvo-godsel kan kronan ej från samma C återtaga; men A
är i stället enligt 4680 års beslut pligtig alt för samma egendom gifva kronan i ersättning ett sitt enskilda arfvegods. Från och med 1680 har kronan således en slags säkerhets-inteckning i A.s alla arfvegods. Men A har
visserligen numera 1687 icke något sådant qvar; men 1680 hade han ett, hvilket dock 1684 såldes åt B. Men konungen har 4687 åt kronan tillerkänt en ända till 4680 till-bakagående företrädesrätt i A.s fordna arfve-gods. Mot
denna högre rätt försvinner den, som B 4684 genom köp förvärfvat. B måste derföre afstå godset till kronan och söka sin ersättning hos A.
Sådan var grundsatsen och den derpå fotade förordningen. Och den gick i verkställighet och blef till och med än mera utvidgad. Den 12 Jan. 1688 befallde konungen bofrätterna, alt alla sedan 1680 gjorda inteckningar i egendomar skulle vika för kronans nyssnämnde sa
kallade företrädesrätt 2); ehuru denne sednare först sex år
efteråt eller 1687 blifvit stadgad. Grundsatsen utsträcktes än vidare, ja ända till alla frälse- eller köpegods, som blifvit af gåfvo-tagare sålda ända sedan 1655 5. Således t. ex. om A 1657 sålt ett frälse-gods åt B och 1667 ett gåfvo-gods åt C och sjelf sedermera blifvit utfattig;
1) Nordin, obund. fol. 57, sid. 682. Redukt-kommiss. [-berättelse-] {+be- rättelse+} d. 17 Dec. 4687 och Nordin, fol. bund. 30, sid.
329. Kgl. br. d. 28 Sept. 4687.
2) Schönbergs otryckta bref om Karl den elfte.
3) "Nordin, fol. bund. 30, sid. 637. Kgl. br. d. 48 Okt.
4 689 och Redukt.-kansl. Redukt.-kommiss. berätt. d. 48 Okt. 1697, bilag. 35.
Källa: Project Runeberg ·