Read Runeberg

17. Karl den elftes historia. H. 3. Reduktions-Verken

Originalsida 358
Originalsida 358
Originalsida 358
Originalsida 359
358–359

Sida 358

mesta ifvern 1). Det sågs tydligen, att alla voro utledsna vid de oangenäma, ofta förhatliga göromålen, och att en hvar gerna iakttog tillfället att så vidt och så snart som möjligt befria sig derifrån. Reduktions-arbetet var visserligen på långt när icke afslutadt. Många personers räkningar återstodo, och enligt hittills följda grundsatser ansågs kronan ännu hafva några millioner d. s. m. att indraga. Det oaktadt, och sedan redaktionen under Karl den tolftes första regeringsår framsläpat ett aftvnande lif, beslöt denne konung att nedlägga största delen af kronans ännu ouppfvllda anspråk; vare sig nu, att detta skedde af ledsnad vid ämnets obehag, eller af öfvertygelse om efterräkningarnas obillighef, eller af farhåga för det missnöje, de väckte. Den 13 April år 1700 utfärdade han en förordning, som efterskänkte största delen af alla de ännu obetalta bakräntor och efterräkningar, som kunde föranledas af reduktions-besluten vid riksdagarna 1655, 1680 och följande. Från denna allmänna eftergift undan-togos dock några punkter, i synnerhet angående bytesgodsen. Detta Karl den tolftes vigtiga beslut tillkännagafs i samma kungörelse, som nedlade Stora kommissjonens och kammar-kommissjonens alla dylika efterräkningar. Och härmed var det stora reduktions-skådespelet slutadt. Det hade nu varat från 1655, d. v. s. i fyratiofem år. At efterspelet egnas följande kapitel.

4) Långt inuti bandet för reduktions-kommissjonens protokoll 4697 äro märkeligt nog de sidor utrifna, som innehålla protokollen från d. 41 Mars till d. 42 April, d. v. s. dagarna näst före och efter konungens död. Det hade eljest måhända varit lärorikt att läsa ledamöternas utlåtanden första dagarna, sedan Karls död lossat deras tungor. De försvunna öfverläggningarna tyckas åtminstone hafva varit vidlyftiga, emedan de upptagit 247 sidor blott för en månad-, och just /ör den månad, då Karl den elfte låg i sin långa dödskamp, och då sjelfva ärenderna troligtvis bedrefvos lamare. Vi påminnas härvid om de yttranden, J. G. Stenbock fällde i kammar-kommissjonen vid samma tillfälle, och hvilka icke blifvit ur dervarande protokoll borttagna (se 16 delen, sidd. 344, 342). Måhända voro några bland de här försvunna anteckningarna i samma anda.

Källa: Project Runeberg ·